Intervju med Chalmersspexet

Inför Chalmersspexet Urpremière av Carl von Linné fick vi i Tofsen möjlighet till en intervju med spexets vice ordförande eller spexmästare som det kallas i sammanhanget, Daniel “Kiruna” Fjällborg. Vi passade på att fråga om både det nya Chalmersspexet, men även om årets föreställning Carl von Linné.

Så vi började lite lugnt med den mest självklara frågan, vad är ett spex? 

Spex är ett väldigt brett begrepp men jag brukar definiera det som en interaktiv humoristisk musikteater. Det som gör Chalmersspexet interaktivt är att publiken får påverka framträdandet genom applåder. På andra spex kan det till exempel vara att man ropar in vad skådespelarna ska göra såsom “baklänges”, “på tyska” eller “på rim” etc . 

Till spexet har man en symfoni/ orkester som spelar musik, antingen bara för att det är en rolig låt, eller något som bär historien framåt. Humorn är grunden till det hela, och antingen som grunden i storyn eller att man drar skämt. 

När vi alla nu är med på banan kan vi gå vidare med något vi i Tofsen gärna vill veta mer om, nämligen hur det är att starta upp en ny organisation från grunden. Chalmersspexen Bob och Vera lades ner av FuM 2019 och efter det startades Chalmersspexet upp med både män och kvinnor på scen. 

Så har det funnits några svårigheter med att starta upp ett nytt Chalmersspex? 

Det har inte direkt varit några svårigheter mer än lite funderingar på vilka interna traditioner som kommer leva vidare när gamla spexare kommer på spexen och även hur kalenderåret kommer se ut. Det är inga traditioner som kommer gå i arv utan det är upp till Chalmersspexet att skapa nya traditioner men att man väldigt gärna får prata med gamla om hur de gjorde. Men coronasituationen har ju satt sina spår och gjort att vi fått göra om en hel del av vårt arbete för att minimera smittorisken.

Personligen har det varit kul men även krävande att få bygga upp en organisation från grunden. Det publiken kommer märka av i skillnad är att det både är män och kvinnor på scen vilket möjliggör att alla ska kunna söka alla olika grupper i spexet.

Hur har ni valt rollerna när vi nu får ett könsneutralt spex? Kan en tjej fortfarande spela en manlig roll och vise versa?

De som är bäst lämpade för en viss roll på intervjuerna i kombination med hur stämmorna stämmer överens med resten av skådespelarna är så rollerna blir satta. Det bästa skulle vara att ha fyra tjejer och fyra killar men i år har vi tre tjejer och fem killar. Vi tycker teoretiskt sett att alla människor ska kunna spela alla roller och vi tar in dem som vi tror kommer fungera bäst, både gruppmässigt, men även sång och dans för att sedan intervjua dem för vilken typ av roll de helst skulle vilja spela.

Vad för olika grupper eller ansvarsområden finns det i spexet? Som utomstående ser man mest den färdiga produkten men det måste finnas en stor produktion bakom ett så stort event som ett spex.

I år är vi 40 stycken som sitter i spexet. Vi är uppdelade i olika grupper såsom ensemblen och symphonin, direktionen (ledningsgruppen), PR-gruppen (nyuppstartad för i år), Festgruppen (minigrupp som har hand om kalasen), Detaljen (scen, ljud och ljus, costymeurern) och Produktionsgruppen (manus, regi etc.).

Photo: Andreas Pegelow – http://andreaspegelow.com/

Med så många olika grupper och delar som ska koordineras och sammanfogas, hur lång tid tar det att skapa en föreställning, från manus till genrep? 

Tidigare år har det varit ca ett år. Exempelvis i Chalmersspexet Vera valdes manusförfattare och proddgruppen in i maj, skriver manus under sommaren och så har man läsperiod 1 på sig att repa och fixa allting och sedan premiär fredag eller lördag läsvecka 1 i läsperiod 2. I år har det sett lite annorlunda ut, manuset kom igång i december, sedan mars till maj har varit till för att repa och sommaren har varit till för att jobba på lite det man känner för att fixa. Så det tar ungefär ett år och några månader för ett spex från start till slut. Det vill säga att nästa år kommer få börja medan föregående spex har sina sista föreställningar så det kommer bli lite överlapp.

Tanken var att spexet 2021 kommer ha premiär på våren vid Valborg, och att invalsprocessen sedan är under julen samtidigt som extraföreställningar sker på hösten. Men i och med corona kommer nästa år se ut som i år med premiär på hösten och sedan kommer spexet 2022 gå tillbaka till ordinarie idé med vårpremiär. 

Hur bestämmer ni vilket spex ni ska göra? 

Det har varit olika, förr hade man en synopsis-tävling där man fick skicka in bidrag om olika teman, men det är få som skickar in synopsis numera. Så istället har det oftast blivit att directeuren väljer ut en person eller en grupp som får skriva ett synopsis om ett tema eller säger att “jag vill att du skriver om den här personen” och sen får författarna utgå från den synopsisen när de skriver manus.

Efter att fått en bild om vad Chalmersspexet är så tänkte vi i redaktionen dyka ner i föreställningen som hade premiär i helgen och första föreställningen för Chalmersstudenter nu på lördag, nämligen Carl von Linné.

Photo: Andreas Pegelow – http://andreaspegelow.com/

Premiär i helgen, hur har ni förberett er inför den? Då intervjun skedde innan premiären visste vi inte att den tyvärr kom att bli inställd. 

Det har varit väldigt mycket att tänka utanför lådan i och med corona. Vad säger smittskyddslagen och kårens riktlinjer. Så vi har gjort om eventen från ett offentligt där alla får komma till ett slutet event. Det kommer vara två slutna sällskap, ett på balkong och ett på parkett. Vi kommer se till så att dessa sällskap kommer in på olika ställen och inte träffas. Varje sällskap är max 50 personer.

Vi känner alla till Carl von Linné men vad handlar egentligen föreställningen Carl von Linné om?

Det handlar om branden i Uppsala och återuppbyggnaden av den botaniska trädgården och Carl von Linné har fått det hedervärda uppdraget att bygga upp trädgården. Men biskop Uno von Troil vill inte ha någon botanisk trädgård för han är pollenallergiker och hatar allt som är grönt. Så då försöker de båda övertala borgmästaren kring huruvida de ska satsa på trädgården eller inte. Sedan kommer även en brittisk adelsdam som upptäckt en ny växt som hon behöver hjälp med att identifiera. Sen utvecklas det som det brukar i spex med någon form av förväxling, drama och kamp om vems projekt det är som kommer vinna i slutändan.

Vi i redaktionen är även nyfikna på vilka specifika utmaningar eller rolig fakta som finns om just detta spexet. Är det någon del i processen att skapa ett spex som har varit extra roligt?

Mina erfarenheter är att jag har gjort allt man kan göra i ett spex förutom att stå på scen. Det som är kul med spexet är att det finns något för alla att göra. Gillar du att stå på scen, måla, skriva, administration eller spela ett instrument? Det finns verkligen något för alla. Något jag skulle säga är extra kul är att se ett manus växa fram, se ensemblen på fredagar när de övar och hur de går från osäkra med manus i handen till att växa in i sina roller när repliker och danser sitter.

Finns det någon kuliss, rekvisita eller kostym som har varit extra svår eller rolig att skapa?

När jag har pratat med kostymörerna så skulle jag säga att borgmästarinnans klänning har varit väldigt maffig med många smådelar som man ska få ihop och har behövt testa den på ensemblisten ganska mycket. 

I år har vi lite annorlunda stil vad gäller scenografin. Förr har man haft en fond som är som en stor duk som bakgrund men i år har vi kört med kulisser i form av små träramar med en uppspänd duk. Då har vi kunnat måla på två sidor och kulisserna går att flytta på och bygga olika bakgrunder med.

Kostymörerna fixar kläderna till alla på scen. Photo: Andreas Pegelow – http://andreaspegelow.com/

Och hur lång tid tar tar det att sminka skådespelarna inför en visning?

Det går ju snabbare ju mer man har lärt sig men två-tre timmar definitivt. Hela grejen med teatersminkning är ju att ta bort ditt egna ansikte och måla på det nya och att det ska se liknande ut varje gång du målar.

Vi hoppas att de som har orkat läsa såhär långt är intresserade av att gå på en föreställning och har fått lite bakgrundsinformation om spexet för att njuta extra mycket av när de vet hur mycket jobb som ligger bakom. Så hur många visningar har ni? Finns det biljetter kvar och kommer ni köra föreställningen till våren med?

Vi har två visningar i oktober och sedan fyra i läsperiod 2. Av dessa är tre öppna för chalmersstudenter. Vi kommer se över hur vi gör med fler föreställningar i höst, annars är det fullbokat men vi kollar på att ha extraföreställningar i januari och februari.

Kul! Något mer du vill tillägga, berätta om eller så?

Spex är en annorlunda scenkonst och Chalmersspexet hade sina storhetsdagar på 80- och 90-talet och precis som teater, opera och bio har spex det svårare nuförtiden i och med de stora underhållningsplattformarna hemma. Något många antagligen inte vet är hur givande spexet är att vara med i. Man utvecklas och kan få göra lite det man vill. Det är en plats där man verkligen kan få utlopp för sina hobbys och intressen.

Jag tror att de flesta skulle tycka om spexet (som publik) om man ger det en ärlig chans men det är ju mycket att interagera och applådera så ha roligt åt det och bara skratta!

Om du är intresserad av spexet så är aspningen igång. Gå med i Chalmersspexets aspgrupp på facebook för mer info. Under aspningen har du möjlighet att få en inblick i alla grupper och deras verksamhet.

Kanelbullar – Recept

Vi befinner oss nu mitt i läsperiod 1 och hösten börjar ta sig. Temperaturen sjunker, dagarna blir mörkare och kvällarna blir längre och längre. Vid den här tiden på året finns det få saker som går upp emot en gammal hederlig svensk fika! Just därför har vi i Tofsen gett oss på att lära er hur man bakar lite kanelbullar inför kanelbullens dag nu på söndag! 

Det här behöver du för att göra ca 20 st helt egna smarriga kanelbullar:

Bulldeg:

  • Smör – 75 g
  • Vetemjöl – 7,5 dl
  • Strösocker – 0,5 dl
  • Salt – 2 krm
  • Jäst – 25 g
  • Mjölk – 2,5 dl

Fyllning:

  • Smör – 75 g
  • Strösocker 2,5 msk
  • Kanel – 1,5 msk

Topping: 

  • Ägg – 1 st
  • Pärlsocker – En hel del

Ugn:

225°C

Om man vill kan man köpa lite annat smått och gott att ha i. Vi valde att variera fyllningen lite genom att ha i lite nougat i vissa bullar, något som vi starkt rekommenderar!

Börja med att smula ner och röra runt jästen i 37°C ljummen mjölk för att aktivera jästen. 

Skär smöret till mindre bitar för att göra den lättare att jobba med. Tillsätt mjöl, socker, salt och mjölkblandning. 

Sen är det bara att knåda ihop degen så gott det går. Här går det även bra att använda sig av en hushållsassistent som har degkrok, men det hade inte vi så vi tog en elvisp istället. Låt degen jäsa i ca 30 minuter på ett varmt ställe utan drag tills den dubblat i volym. 

Under tiden när degen jäser kan det vara bra att blanda ihop fyllningsingredienserna i en skål för att få en jämnare fyllningsfördelning i bullarna. När degen jäst färdigt ska den kavlas ut till en någorlunda rektangulär form, ungefär dubbelt så lång som den är bred.

Bred ut fyllningen jämnt på degen och rulla sedan ihop till en cylinderliknande degrulle. Skär den i 20 lika stora bitar och sätt dem på en plåt med bakplåtspapper på, och låt jäsa i ca 30 minuter till. Pensla sedan bullarna med ett vispat ägg och strö över pärlsocker. Skicka in plåten med bullarna i ugnen tills de fått en fin gyllenbrun färg, ca 8 minuter. Låt sedan svalna på galler tills de är redo att ätas. 

För att höja livsnivån en aning kan man avnjuta bullarna med ett kallt glas mjölk för maximal bullupplevelse. 

Gillar du att fika? Det måste man i Göteborg

Tofsen har sammanställt en lista på Chalmers caféer som kan hjälpa dig i din vardag när du blir fikasugen.

Café Vera (fika)

Öppettider: Stängt tillsvidare 

Campus Johannebergs nordligaste fika kan du köpa i Vasa, hemvist för I-studenten. Utbudet är smalt men kvaliteten är hög. Här säljs kaffe och fikabröd. 

Under rådande omständigheter så är dock fiket stängt tills vidare. Very sad times indeed.

Café Canyon (fika+lunch)

Öppettider: 09.00-14.00

Café Canyon ligger i det andra fysikhuset ner mot Kapellplatsen. Ingången ligger Nära focus, väl inne är det 1 trappa upp. Här finns det mackor och bakelser, till lunch har dom en daglig lunchmeny med en salladsbar till.  

Bra Nyfiket (fika+lunch)

Öppettider: Stängt tillsvidare

På fjärde våningen i fysikhuset hittar vi Bra nyfiket. Här säljs inte bara bakelser och mackor men även express under lunchen. Om du funderar på att köpa express här rekommenderar vi att vara här snabbt under lunchen då dom bara får ett visst antal varje dag. 

Café Hedvalls (fika+lunch)

Öppettider : mån-tor 08.45-15.15 fre 08.45-15.00

På våning 4 i kemihuset, som också är entréplan i huset hittar vi café Hedvalls. Här finns det ett stort utbud av mackor, bakelser och godis. Till lunch säljs både pastasallader och lunchlådor där innehållet förändras från dag till dag.

Bibliotekscaféet (fika+lunch)

Öppettider: stängt tillsvidare

Biblotekscaféet ligger mot parkerings sidan av huset. Här finns det en blandning av bakelser och mackor att välja på. Till lunch serverar dom även expresslunch, men va där snabbt eftersom antalet är begränsat. 

Café Bulten (fika)

Öppetider: mån-tors 07.45- 17.00 fre 07.45-16.15

Café Bulten ligger i maskinhuset mot hörsalsvägen. Café Bulten bjuder på en avslappnande miljö med ett bra utbud på fikabröd mackor och annat gott.

J.A. Pripps (fika+lunch+pub)

Öppettider: mån-fre 11.00-22.00 lör 15.00-22.00

J.A. Pripps hittar man i Chalmers kårhus på entré plan. Här finns det ett bra utbud med bakelser och kakor för den som är sugen på fika. Om man är mer sugen på mat finns det alltid hamburgare pasta eller sallad att välja mellan. 

S.M.A.K. (fika+lunch)

Öppettider: stängt tillsvidare

På första våningen i SB-huset hittar vi Café S.M.A.K. Detta är ett vegetariskt café utbudet består bland annat av mackor kakor och sallader. Det finns också möjlighet att köpa lunchrätter hos Café S.M.A.K. 

14 m2at eller Linsen (fika+lunch)

Öppettider: mån-tors 08.30-16.00 fre 08.30-15.00

Linsen hittar man i mitten av EDIT huset på våning 3. Här serveras det fikabröd mackor och annat gott. Till lunch har dom varje dag en meny med fyra rätter att välja mellan, där det alltid finns ett vegetariskt alternativ.

Alla ställen som är stängda just nu kan öppna igen när som helst.

Hitta på campus – Del 3

Sista delen av Hitta på campus berör campus Lindholmen. Läs nu och kom tillbaka i framtiden till dessa tre delar när du inte hittar på campus.

Lindholmen Kuggen:

Kuggen är en av de mest ikoniska byggnaderna på Chalmers, och förmodligen bland det första du tänker på när du hör campus Lindholmen. Den färgglada byggnaden har fått sitt namn ifrån att byggnaden helt enkelt efterliknas vid ett kugghjul. Kuggen har faktiskt vunnit pris i fastighetsmässan MIPIM som arrangeras årligen i Cannes, och då i klassen “sustainable buildings” där den var en av tre bland 300 anmälda.

På entréplan i Kuggen ligger Chalmers bibliotek. Biblioteket här är ett s.k. “Lärandetorg”, vilket innebär att det är en lärandemiljö med stor tillgång till informationsresurser. Där finns det gott om platser att plugga på, och många av dessa platser har även då tillhörande skärmar vilket kan va väldigt användbart när man pluggar i en grupp. Dock är det en väldigt öppen yta och dessutom i ett bibliotek, vilket gör att man får hålla en lägre samtalston.

En trappa ned ligger troligtvis Chalmers mysigaste ställe att plugga på. Det en mycket kreativ miljö, finns gott om plugg-platser för studenter och akustiken i rummet är perfekt för en god pluggro.

Tar man istället en trappa upp från biblioteket kommer man till ytterligare en yta där man man plugga, men där ligger även de bokningsbara grupprum som Kuggen erbjuder. Dessa är: Blixtlåset, Kullagret, Skiftnyckeln och Trepunktsbältet. De efterföljande våningarna är till de största delen till för forskning, men huserar även masterprogram.

Kårhuset på Lindholmen:

På campus Lindholmen är kårhuset belägen mellan husen Patricia och Svea. Här i en liten extra byggnad i mitten av kårhuset ligger kårservice på Lindholmen, där du kan till exempel få hjälp med ditt kårmedlemskap, boka Härrydabastun eller om du har övriga frågor.

Det går även utmärkt att sitta och plugga här. Vid sidorna av “kårservice-byggnaden” finns det bord och stolar, och det finns även en spiraltrappa som leder upp till taket av denna lilla byggnad, där du kan sitta och plugga med lite mer utsikt. 

I kårhuset ligger även Café Kokboken och Lindholmens STORE, där man kan shoppa all de nödvändigheter en student kan tänkas behöva.

Hitta på campus – Del 2

Här kommer del två av Tofsens upptäcktsfärd bland hus på Chalmers. Läs, njut och kanske lär dig något nytt!

Vasa:

I Vasa-byggnaden så stöter du mest på studenter från Industriell Ekonomi. Vasa är två byggnader som hänger ihop via en glasfoajé. Bord och stolar för allmänt studerande finns utsatt längs alla korridorer. Vasa är bättre än EDIT. Foajén bjuder in till många soltimmar och studiemiljön är ljus och öppen. Andra populära studieytor i västra byggnaden är “köket” på entréplan och Bondgatan på källarplan. Halva Bondgatan består av “förrådsrum” åt I-sektionen. Så förvänta dig inte hög kvalitet på nattplugg.

I Vasa så finns det tre hörsalar, Vasa A, B och C. Vasa A finns i foajén och är svår att missa. Vasa B finns på entréplan i västra byggnaden och Vasa C på entréplan i östra byggnaden. Det finns ytterligare sex stycken föreläsningssalar, Vasa 1-6. Placeringen är logisk. Ifall du går in i foajén från Vera Sandbergs Allé och kollar åt vänster så finner du Vasa 1, 2 och 3, räknat från vänster i västra byggnaden. För Vasa 4, 5 och 6 så vänder du dig mot östra byggnaden och räknar från vänster. 

På källarplan i östra byggnaden så finner studenten Datagatan. En korridor där varje grupprum bebos av lite datorer. 

Andra platser som är bra att känna till i Vasa är Café Vera i västra byggnaden, som under rådande omständigheter är stängt. Samt Veras Gräsmatta, som är en “mötes och eventyta för entreprenörskap och innovation” som finns i foajéns norra ände. 

Kemihuset:

Kemihusets som är hemmet för både Kemi och Kemi med fysik eller biokemi. Entrén till kemihuset finner man vid Kemigården. Entrén (som är 4:e våningen i huset) leder in till foajén där man hittar Kemis stora föreläsningssalar. På enréplan finns KA, KB och KC . Andra våningen i foajén (5:e våningen i byggnaden) finns föreläsningssalen KE och två större datasalar KD1 och KD2. Alla namn på föreläsningssalar, grupprum och datorsalar är namngivet först med ett K för kemi. Sen kommer det vara ett S för föreläsningssal, D för datorsal och G för grupprum. Efter detta kommer en siffra som visar vilken våning salen befinner sig. Och efter det en siffra till för att kunna urskilja olika salar på samma våning. Ex KS41 alltså en föreläsningssal i kemihuset på 4:e våningen (som också är husets entrévåning).

Fysikhuset:

Eftersom Tofsen själva har lite dålig koll på Fysikhuset gjorde vi en rundtur där igår. Det finns tre huvudingångar, den ena vid Gustav Dalénsalen även kallad glashuset, den andra vid Kemigården och den tredje från Fysikgården (här kommer man in på våning fyra direkt!). I samma del av huset, del B som Gustav Dalénsalen finns också många föreläsning- och lärosalar. Det finns tre delar av huset, A, B och C. Del B och C har sju våningar medan A bara har fyra.

Våning fyra är den bästa våningen att börja orientera sig på, här finns också kaféet Bra Nyfiket, övergång till Kemihuset och MC2 (Fysiks forskarhus). 

I del A och C av Fysikhuset (över äppel-skulpturen) finns ännu fler lärosalar och datasalar. Det finns även många datasalar i MC2-huset. Här ligger också Focus. Och kontor för forskarna såklart!

Hitta på campus – Del 1

Hitta på campus  – Del 1

Att hitta på Chalmers och i alla olika hus kan vara lite krångligt, speciellt om man nån enstaka gång har schemalagt i ett nytt hus. Vi i Tofsen har sammanställt en följetong i tre delar där vi ger lite tips på hur man ska tänka för att hitta till rätt sal, i rätt hus. Lokaler på Chalmers benämns oftast med husnamnsförkortning, typ av sal, våning och rumsnummer och i denna ordning. Här kommer några exempel. Men är du osäker på vart salen ligger är appen “ChalmersMap” en riktig lifesaver.

SB-husen:

SB är förkortningen på Samhällsbyggnad och är ett huskomplex som består av tre delar, i ordningen SB-I, SB-II och SB-III från norr (närmast Teknologgården) till söder. I SB-I håller arkitekterna och föreläsarnas kontor till. SB-II är där föreläsningssalar finns och samhällsbyggare oftast befinner sig och det tredje huset, SB-III är forskarhuset där såklart forskare finns men även diverse labbsalar. 

En förvirring som kan uppstå är att det finns två salar med väldigt lika namn, SB-M500 och SB-Multisal. I båda salarna föregår olika typer av aktivitet, som namnet multisal antyder men främst stöter man på dem i tentasammanhang. SB-Multisal är en av Chalmers största tentasalar och du kommer definitivt skriva minst en tenta där. Denna sal hittar du lättast genom att gå in genom entrén vid A-dammen, ta till höger och följa vägen genom en glaskorridor till nästa entré där det finns skyltat åt vänster. Den andra salen SB-M500 som är mindre och lätt att missta som SB-Multisal ligger på våning 5 vid hissarna till höger om entrén vid A-dammen.

I SB-husen skrivs salsförkortningarna som följande exempel och även i den mest logiska ordningen på campus, kanske för att det är det mest nyligen renoverade huset som i samband passat på att uppdatera salsnamnen.
Exempel: SB-G311 – Samhällsbyggnad, grupprum, våning 3, rum 11.

Vanliga bokstavsförkortningar i SB-husen (men även på många andra ställen på campus) är:

  • H – hörsal
  • L – lärosal/ klassrum
  • G – grupprum
  • D – datasal

EDIT-huset:

Just namnet EDIT är förkortningen på de program som huvudsakligen uppehåller sig i huset, dvs. Elektroteknik, Datateknik samt Informationsteknik. EDIT-huset består till en stor del av avdelningar för forskning, men det som förmodligen utnyttjas mest av den allmänna chalmeristen är de datasalar, lärosalar samt den uppsjö av grupprum som EDIT-huset erbjuder.

Ovanifrån kan huset liknas mest vid en digital åtta med en tillhörande byggnad, där mittendelen av “åttan” består av Linsen som sitter ihop med övriga EDIT-huset. Idéläran följer även den samma benämningsmodell som resten av EDIT-huset.

 

EDIT-huset har några gemensamma regler på benämningar av grupprum, datasalar m.m. för att man ska lättare kunna hitta dem. Dock kan detta vara förvirrande om man inte kan systemet. Benämningen följer generellt mallen “E*-xxxx”, där “E” talar om att man är i EDIT-huset, “*” visar på om rummet är en Datasal(D), Grupprum(G) osv., och där “xxxx” är ett 4-siffror långt system. Den första siffran indikerar vilken våning i huset det gäller, som sträcker sig från 2-7. Den andra siffran indikerar vilken länga/del av huset rummet befinner sig i, 1-5 (se bild ovan). De sista två siffrorna talar om vilket rum i ordningen det är. 

I Linsen är benämningen snarlik. De datasalar och lärosalar som finns följer mallen “E*xx” där “E” och “*” betyder samma sak som i EDIT-huset, och där “xx” är ett 2-siffror långt system. Den första siffran anger våningen 4-6, och den andra siffran står för vilket rum i ordningen det är, 1-3.

Maskinhuset:

Maskinhuset eller som många känner det Bultens hem. I övrigt är Maskinhuset även hem till Maskin- och TD-programmen.  Maskinhuset delar vi i Tofsen in i norr och söder om Bulten eller gamla och nya maskinhuset (vi är lite osäkra på om dessa namnen används av någon men nu används det av oss) De vanligaste anledningarna att besöka maskinhuset är antagligen för en kaffe i Bulten eller för att skriva tenta i någon av ML-salarna. Något av det mest förvirrande i Maskinhuset är att ML 1,2,3 inte ligger på samma ställe eller ens samma ingång som ML 11-16. Sal 1-3 ligger en våning upp, till vänster om Bulten medan 11-15 befinner sig till höger. Dock finns inte sal ML12 enligt vår efterforskning. 
Söker du en datorsal hittar du lättast de i källaren, mittemot verkstaden och labbsalarna.

CFK aktuella igen?

I år arrangerades för första gången Kappflygningen som en del utav Mottagningen. Men flygning är inget nytt för chalmerister, vi blickar tillbaka hela vägen till 1933, året då CFK grundades. CFK står för Chalmers Flygklubb och var en förening verksam inom Chalmers Studentkår. Likt många flygplan under Mottagningen var det svårt för CFK att lyfta från marken och det krävdes muskelkraft.

Under årets kappflygning vittnade vi hur studenter hjälptes åt att lyfta upp flygplanet över sina huvud, inte helt olikt hur det såg ut i CFKs begynnelse. Det står nämligen i CFKs 30-års bilaga till Tofsens #1, 1964, att “Till att börja med saknade de till och med medel att anordna bilbogsering för att starta, men flyga skulle de i alla fall. En man satte sig upp i planet och fem andra lyfte det samt sprungo med bördan under försök att få planet att lyfta. Detta lär till och med ha lyckats en och annan gång, men vanligen slutade äventyret så att både planet och mannarna trillade omkull i en enda hög”.

Denna beskrivning är inte alltför skild från det vi vittnade ovanför Olgas trappor under årets mottagning. Det är inte bara starten som är sig lik. I början av 40-talet hette CFKs egenbyggda segelflygplan “Pippin 2”.  Ett flygplan som under finalen av en tävling i segelflygning kom in lite för lågt i en sväng så att högra vingen träffade en telefonledning. Detta gjorde att planet hastigt svängde åt höger och landade i ett utedass. Piloten klarade sig som tur är fri från skador men vi i Tofsen är ändå glada att det 2020 är obemannade flygplan som håller på att ta över Chalmers. 

Men CFK flög inte endast segelflygplan, utan från våren 1963 var det motorflyg som gällde. I flygplanet SE-AGB kunde chalmerister lära sig flyga och värva ett A-certifikat efter 30 timmars flygning för totalt 2480:-, vilket skulle motsvarar 27000:- omräknat med inflation.

Så är det inte nu år 2020 tid att med detta nyvunna flygintresse att återigen starta upp CFK?

Kappflygningen

Tosfen var såklart och rapporterade från Mottagningskampen, deltävling Kappflygningen. För er som missade detta arrangemang har vi sammanställt hur det gick för alla sektioner och deras flygplan. Opartiska som vi är har vi inte bedömt några plan eller pratat med domarna om poängställningen, så i skrivande stund vet vi inte det officiella resultatet.

Det vi vet är att alla sektioner dök upp med sina plan förutom Doktorandsektion vilkas plan vi hade sett fram emot att se väldigt mycket. Här följer en analys på planens flygfärd och utformning, sektion för sektion.

Först ut satte AE standarden för hur både ett flygplan ska se ut med designen av ett traditionellt flygplan, stabilitet av frigolit och hur det ska skjutas ut över Olgas Trappor. Tyvärr misslyckades slangbellan och sektionerna efter inspirerades till att kasta istället.

(Tyvärr va AE så snabba att vi inte hann fånga dem på bild 🙁 )

Tillskillnad från AE valde TD att kasta sitt plan som smyckades av ev gallionsfigur i form av Lilla Mys huvud. När planet nådde marken halshöggs hon tyvärr och huvudet rullade hela vägen ner till Teknologgården och skulle varit topp tre om även färd på marken hade räknats in i hur långt planet kom.




Planet från H var tävlingens enda biplan men det hjälpte tyvärr inte flygegenskaperna och var det första av många plan som fick för mycket luft på magen och gjorde en bakåtvolt. Det faktum att de träffade en gren hjälpte inte i färden. Planet kraschade på första avsatsen, vid I-märket.

Trots en mycket avancerad flygplansdesign inspirerat av det dubbel-V formade planet B2-Spirit så räckte inte lyftkraften utan planet från V flög ganska snabbt käpprätt utför (läs krasch rakt ner) men planet var intakt vilket tyder på goda kunskaper inom både hållfasthet och FEM-analys.



KfKb tyckte modernt var lite för gammalt för dem så de kollade långt in i framtiden efter en potentiell design och landade vid Millennium Falcon. Planet var så välkonstruerat att den modernaste slangbellan 2020 inte klarade av att få den över rampen. Man kan säga att de är lite före sin tid. Med hjälp av Kraften lyckades de lätta vid ett andra försök men det blev tydligt att Kraften bara har en begränsad räckvidd och det bar inte planet hela vägen till kårhuset utan de slutade upp under fötterna på Bond.

Trots all teori och beräkningar på hur ett plan bäst flyger lyckades inte Maskins plan lika bra i verkligheten. Tyvärr verkar simuleringen inte ha förutsett att planet vek av åt höger och nästan kraschade in i MK. Poängavdrag på det? Trots detta var planet ett av de som kom längst.

Kemis plan fick nästan mer lyftkraft än V, kanske var det Kvast-Hilda som hjälpte dem på traven mot Blåkulla (läs kårhuset). Tyvärr gick det som för många andra och de fick  ryggplask och splittrades i tusen bitar men kom ganska långt ändå. De kanske kan ha användning av Hildas kvast för att sopa upp spillrorna?

(Tyvärr va K så snabba att vi inte hann fånga dem på bild 🙁 )

Självklart var det en smurf som styrde ITs plan. Och vi alla vet hur det går när man lämnar saker i smurfarnas regi. Planet gled ur Nollans händer och smurfen styrde planet hem igen. Det vill säga tillbaka på Nollan. Vi hoppas att ingen Nollan blev skadad av detta. Tofsen funderar på om det kanske inte hade varit bättre med en autopilot.

Z valde att satsa på en deltavinge. Men som vi alla vet (okej, kanske inte alla) har deltavingen vissa stabilitetsproblem något som Z lyckats lösa på ett bra sätt. Detta gjorde att trots en sväng ner till höger på andra avsatsen nådde den bra avstånd. Planets design såg ut att vara inspirerad av JAS men vi får hoppas att SAABs version flyger mer stabilt.

Inspirerad av Elon Musk hade I byggt en rymdraket likt Falcon 9 där det tydligt framgick att tid och pengar var investerade i denna. Tofsen kunde se detta genom alla 500-lappar som var fastsatta på raketen. Första utkastet var med slangbellan och planet fick en nospladask precis efter rampen trots fyr i baken. De fick sedan ett till försök där de kastade planeten bra bit. Om inte nedslag hade varit avgörande så hade planet som med sina hjul nådde hela vägen ner till Teknologgården kommit bland de längsta kasten. Nu hamnade de nånstans i mitten istället.

F visade sin kärlek till sitt sektionshelgon genom att bygga ett plan som direkt sökte sig hem till sitt märke. För att balansera planet hade F-nollan räknat ut att exakt 1 liter mjölk skulle leda till en optimal balans av planet. Tyvärr gjorde detta att när nosen nuddade märket så fick sig Dragos en god snaps med mjölk, något han kanske inte misstycker.

Tofsen var vid första anblick oroliga att Data tagit en Nollan som flygplan. Vid närmare granskning visade det sig dock att det endast var Hacke med en nollbricka runt halsen. Det syntes direkt att Hacke hade erfarenhet av det här med flygning och kom till andra avsatsen. Vi i Tofsen tycker dock detta bör anses som fusk då en fågel inte är ett flygplan.

Sjö hade tagit med sig markpersonal som skulle signalera till flygplanet. Vi i Tofsen misstänker dock att det finns ett fel i signalsystemet då planet lämnade kursen och efter en gir åt höger gjorde en nödlandning på ryggen i det mjuka gräset utanför landningsbanan.

E tyckte att eldrivet är lite gammalmodigt och valde istället att driva planet med E-Nollan ett så kallat E-drivet flygplan. Kalle gjorde sitt bästa för att hålla planet i luften men det slutade med ett stabilt magplask vid första avsatsen och en förlorad vinge.

Sist och kanske med det minsta planet var det As tur. Planet flög som ett spjut i luften men hade nog något emot fysikens lagar då det störtade med nosen rakt i Fysiks märke. Det kan dock ha varit på grund av märkets placering. Detta är något som Tofsen kan kolla närmare på.

Chalmers A-Ö

Chalmers A-Ö

Hej Nollan och alla andra som hittat hit. Här kommer en matnyttig lista på ord och begrepp som kan vara bra att veta för en ny chalmerist. Eller en som gått här länge men inte är inne i jargongen kan också finna nytta i denna ordlista.

Ofta hörda ord:

Arr/Arra – Arrangemang/arrangera

Aspning – Vill man söka till en kommitté eller förening kan man under aspningen vara med på diverse aktiviteter för att få bättre insyn i vad föreningen/kommittén gör. 

Emil och Emilia – Benämning på studenter på Chalmers

FuM – Fullmäktige, kårens riksdag

Gasqua – Festa på Gasquen, se Platser för info. På andra högskolor kan det betyda sittning också. Alternativ stavning kan förekomma.

Gückel – En underhållningsakt som kan bestå av sång, dans, sketcher eller något annat roligt. Framförs ofta på sittningar för att bidra till ökad stämning.

KL – Kårledningen

LP – Läsperiod

LV – Läsvecka

MV – Mottagningsvecka

Nollan – den som inte tagit några högskolepoäng. Eller det studenterna kallas under mottagningen.

Patet – Tidigare förenings- eller kommittéaktiv

Puffa – Hjälpa till de arrangerande vid ett arr

Platser

Biblioteksbacken – Backen vid biblioteket. Brukar vara full av människor när det är fint väder på lunchen.

Express – Lunchrestaurang i kårhuset som säljer matlådor till en prisvärd peng.

Gasquen – Chalmers egna festlokal och nattklubb. Ligger i kårhuset.

Geniknölen – Gräskulle vid Kårrestaurangen. Brukar vara full av människor när det är fint väder på lunchen.

Gibraltarvallen – Den stora parkeringen bakom Hörsalsvägen. Här brukar Cortègen byggas.

JA Pripps – Restaurang i kårhuset som serverar riktigt fina hamburgare. 

Järnvägsvagnen – Sittningslokal mittemot Geniknölen. Kallas också i folkmun för Tågvagnen.

Kopparbunken – Före detta forskningslaboratorium, nu är det en klätterhall i södra änden av Hörsalsvägen.

Kuggen – Stort rött runt bibliotek på Lindholmen.

Kårres alt. Kåris – Förkortning på Kårrestaurangen som ligger i kårhuset. Här går att köpa bra lunch varje dag.

L’s Kitchen – Som kårrestaurangen fast på Lindholmen.

NC – Även kallat idé-läran är ett hus med massor av grupprum i anslutning till Deltaparken

Olgas – Förkortning på Olgas trappor. Är trappan mittemot kårhuset

Propellern – Platsen vid en stor propeller över Olgas trappor vid korsningen Chalmers Tvärgata och Rännvägen.

RunAn – Stor biosalong i Kårhuset.

Sandlådan –  En liten grusplan belägen i hörnet mellan hörsalsvägen och Quarl Ankas Väg

STORE – Chalmers egna butik som ligger mitt i kårhuset. Här finns allt en chalmerist skulle kunna tänkas behöva.

Teknologgården – Platsen mellan kårhuset och Olgas trappor.

Vinterträdgården – Mysig pluggplats i Kårhuset mellan J.A. Pripps och Kårrestaurangen.

Äpplet – Ett stort silvrigt äpple vid entrén till Fysikhuset.

Så fungerar Gasquen under Mottagningen

Gasquen har nu varit stängd i över ett halvår och ska äntligen öppna sina dörrar igen!
Men hur kommer Gasquen fungera under Mottagningen, vi vet att både gammal som ny chalmerist är nyfiken på hur den kommer fungera. Vi här på Tofsen är också väldigt intresserade av hur det kommer gå till under Mottagningen och frågade därför GasqueK och några av arrangörerna hur deras planer ser ut. 

Vilka regler kommer Gasquen behöva rätta sig efter?

Gasquen som alla andra uteställen i Sverige kommer behöva följa Folkhälsomyndighetens restriktioner. Detta innebär att maxantalet på Gasquen kommer alltid att var 50 personer exklusive arrangörer. Detta kommer gälla både under sittningar och eftersläppet. Under eftersläppet kommer det varken vara tillåtet att öppna dansgolv eller att servera vid bardisken, Istället kommer Gasquen att fungera som en vanlig pub med bordsservering.

Hur kommer arrangörerna arbeta kring detta? 

För att lösa problemet med att bara kunna ta in 50 personer på en sittning har de sexmästarierna som vi har pratat med berättat att de kommer anordna två sittningar under kvällen för två separat sällskap. När det kommer till eftersläppet finns det inte så mycket att påverka, därför är det inte heller säkert att alla kommer att arrangera ett eftersläpp.

Kommer Gasquen vara öppen för alla under sittningar och eftersläpp?

Detta kommer vara upp till varje enskild arrangör att bestämma, med direktiv från kårledningen och respektive sektion. För mer info om detta rekommenderar vi att ni besöker Gasquens hemsida gasquen.se eller frågar det arrangerande sexmästeriet.

Trots alla restriktioner är vi i Tofsen väldigt glada att se Gasquen öppna igen, och hoppas att alla som får chansen att gå dit har kul och håller sig säkra.