Tofsen testar mango!

Ett av de vackrare orden i det svenska språket är livsmedel. Ett ord som på ett tydligt sätt beskriver dess innebörd; medel som krävs för att leva. Ett annat är livsnjutare; människor som njuter av livet. Inte sällan är dessa tätt sammankopplade och med rätt livsmedel kan även du bli en så kallad livsnjutare! Med detta sagt ska vi introducera temat för dagens krönika. Det vackraste av alla livsmedel. Det absolut finaste kära moder natur har välsignat mänskligheten och våra smaklökar med. Vi pratar såklart om mangifera indica, eller mer allmänt känt som mango!

Dess söta och saftiga smak är som en gåva från högre makt för smaklökarna. Med sin enorma mångsidighet kan du få in mangon i alla dagens måltider så att du aldrig behöver ha en mangolös magsäck igen. Gör en skön mangosmoothie, smaska på en fryst mangobit eller drick mangojuice till frukosten. Men varför stanna där? Använd mangoduschkräm nästa gång du duschar så kan du lukta mango var du än går. Med lite viljestyrka kanske du till och med kan BLI en mango! Oavsett vad du föredrar är Tofsens ultimata mangoguide den bästa startpunkten för ett lyckat liv tillsammans med denna fantastiska frukt. Så plocka fram lite fryst mango och förbered dig på det främsta inom kvalitetsjournalistik som Nya Tofsen har att erbjuda.

De olika produkternas för och nackdelar listas nedan och ett sammanfattande betyg ges för varje produkt. Olika aspekter som evaluerats är exempelvis prisvärdhet; där både kostnaden för varan och kilopriset för mangon beaktas, smak; som bedöms av Tofsens eminente mangoentusiast eller huruvida det är möjligt att leva ett berikande liv utan varan. Låt oss börja med inget mindre än mangonektar!

Hub mango nectar

+ Innehåller mango
+ Smakar mango
+ Väldigt tjock konsistens. Kan spädas med vatten
+ Fin glasflaska
+ Prisvärd

– Snålt med mango (35%). Hade varit godare med fylligare mangosmak
– Fanns bara ett ställe som sålde den och de har sålt slut. Dvs den går inte längre att köpa. 

Pris: 20kr för 1 liter nektar. Ca 60kr/kg mango.

Slutsats: Ett prisvärt och gott alternativ för den som bor nära [redacted…]

njie MANGO juice

+ Innehåller mango…

– …men bara 3,5%
– “Fyfan vad blaskig” – Besviken konsument
– Ser ut som vatten
– Smakar vatten
– Är antagligen mest vatten
– Kranvatten är billigare
– Den är nu reningsverkets problem

Pris: 15kr för 1 liter juice. 430kr/kg mango.

Slutsats: En förolämpning mot allt mango ska representera.


Lime mango nectar

+ Innehåller mango
+ Hela 75% mangohalt
+ Mycket saftig och god
+ Trögflytande, kan spädas med vatten
+ Billig

– Finns ej i Sverige
– Kommer aldrig komma till Sverige
– Varför finns den ens med i listan?

Pris: 4kr för 1 liter nectar. Ca 5kr/kg mango.

Slutsats: Godaste drickbara alternativet. Nästan värt 5000kr för flygbiljetten 

Eldorado djupfrysta mangobitar

+ Innehåller mango
+ Smidigt med många små bitar att mumsa på medans man pluggar gör saker. Lite som tuggummi fast helt annorlunda
+ Lång hållbarhet i frysen
+ Förvånansvärt gott
+ Kan användas istället för is i drinkar (exempelvis mangodrinkar)
+ Ganska prisvärt

– Varierande kvalité på bitarna. Vissa är godare än andra
– Måste ätas upp innan de tinar, annars kommer de frysa ihop till en klump. Been there done that
– Skammen av att ha köpt en eldorado-vara
– Ilningar i tänderna är en grej homo sapiens kan lida av

Pris: 24kr för 500 gram. 44kr/kg mango.

Slutsats: Ett måste i allas frysar!

Vanlig mango

+ Innehåller mango
+ Smakar mango
+ Luktar mango
+ Ser ut som mango
+ Det ÄR mango
+ #Orginalet

– Den gröna mangon är inte lika god som den gula
– Den gula är inte lika vanlig som den gröna
– Man måste skala och skiva den
– Stor kärna

Pris: Ca 30kr/kg. 

Slutsats: Man kan aldrig gå fel med vanlig mango. Ett säkert kort för de mindre äventyrslystna av oss.

Family fresh Mango Sensation shower gel

+ Luktar mango
+ Får användaren att lukta mango
+ Fin färg
+ Prisvärd

– Innehåller ingen mango
– Risk för kannibalism

Pris: 10kr för 500ml duschkräm. inf kr/kg mango.

Slutsats: Bristen på mango till trots, den luktar faktiskt mango och vem vill inte göra det?

Antal ‘mango’ i artikeln: 50

Tofsen testar pubquiz på J.A. Pripps

Nu när soliga och varma dagar börjar bytas ut mot regniga och gråa gäller det att hitta sätt att värma både kropp och sinne. Varje onsdag klockan 19 arrangeras det pubquiz på J.A. Pripps och Tofsen tänkte att det är perfekt för ändamålet, så vi tog oss dit och testade våra kunskaper.

För att komma i stämning och förhoppningsvis förbättra chanserna på quizet såg vi till att få en pratstund med ingen mindre än quizmastern själv, Patrik Pettersson. 

Patrik började som quizmaster på J.A redan 2007 när den dåvarande quizmastern slutade och en lucka öppnade sig. Att Patrik (om han minns rätt) redan satt i CFFC, Gasquens driftgrupp samt var sektionsordförande på A-sektionen var inget som stod i vägen. “Man fick ju betalt och mat” konstaterar han. De många engagemangen blev efter några år dock lite för mycket och Patrik klev åt sidan för att sedan återigen sätta sig på tronen som quizmaster när hans efterträdare slutade. 

Patrik gillar allmänbildning och fakta har alltid fastnat lätt. Ingen fakta är för obskyr, onödig eller konstig, däremot medger han att det var svårare att få fakta från föreläsningar att fastna än t ex hur många stadsportar gamla Göteborg hade.

Vi intresserar oss lite extra för hur man egentligen går tillväga för att bygga ett quiz och hur man ser till att det är rätt svårighetsgrad. Vi får reda på att Patrik har ett komplicerat Excelark med data för quiz från flera år tillbaka innehållande deltagarantal, snittpoäng och mycket, mycket mer.

Quizets utformning har varierat över åren men ett stående inslag är Depeche Mode. Att Patrik har en stor kärlek till bandet går inte att missa. Förr, när quizet innehöll fler musikfrågor var alltid en musikfråga dedikerad till Depeche. Även om Patrik själv nog gärna hade haft en större del av quizet vigt åt synthpop har Depeche inte försvunnit och återfinns idag på quizet under den stående punkten “Dagens Depeche”.

För att öka chanserna hos quizsugna läsare bad vi om några bra tips från quizmastern. 

  • Quizet innehåller nästan alltid en lokal kategori med frågor om Göteborg eller Chalmers, så se till att ha koll på närområdet. 
  • En annan stående punkt är musikfrågor, där låtar spelas upp i högtalarna med kluriga följdfrågor och inspirerade översättningar återfinns på baksidan. Musiken har en stor bredd både vad gäller genre och årtal, men hip-hop är inte något som brukar förekomma.
  • “Dagens Depeche” är som tidigare nämnt en stående punkt, så kan man sin Depeche är man alltid garanterad minst en poäng.

Hur gick det för Tofsen?

Redo och taggade med en nyinmundigad burgare i magen och ett glas måltidsdryck på bordet satte redaktionen igång med quizandet. Quizet innehöll frågor om både stort, smått, högt och lågt och var paketerat i ett antal kategorier med något diffusa teman så som “Vatten” eller “Grönt”. På baksidan möttes vi av bilder på städer, roligt översatta låtar och givetvis “Dagens Depeche”. Redaktionen fick snabbt huvudbry och lite väl mycket tid spenderades på att försöka besvara frågor såsom “Känns det som att ett band sjunger den här låten?”, “Vilka gröna ädelstenar kan vi?” och “Vem är Benjamin Ingrosso ihop med?”.

När kvällen började lida mot sitt slut och resultaten summerats landade Tofsen på respektabla 13/30 poäng. Enligt Patrik brukar snittlaget hamna på omkring 15-18 poäng och det vinnande laget landar i spannet 22-26 poäng även om han medger att kvällens quiz var något svårare än vanligt (kanske sa han bara detta för att vi inte ska vara allt för besvikna med vår insats).

Allt som allt hade redaktionen en underbar kväll och för att citera Depeche Mode, “Tofsen just can’t get enough”. Så, se till att samla dina vänner, ta en burgare och gnugga geniknölarna så ses vi kanske på onsdag klockan 19! 

P.S Patrik har varit aktiv i mycket men det som ligger oss varmast om hjärtat är ändå att han har varit medlem i Tofsen.

Hitta på campus – Del 3

Sista delen av Hitta på campus berör campus Lindholmen. Läs nu och kom tillbaka i framtiden till dessa tre delar när du inte hittar på campus.

Lindholmen Kuggen:

Kuggen är en av de mest ikoniska byggnaderna på Chalmers, och förmodligen bland det första du tänker på när du hör campus Lindholmen. Den färgglada byggnaden har fått sitt namn ifrån att byggnaden helt enkelt efterliknas vid ett kugghjul. Kuggen har faktiskt vunnit pris i fastighetsmässan MIPIM som arrangeras årligen i Cannes, och då i klassen “sustainable buildings” där den var en av tre bland 300 anmälda.

På entréplan i Kuggen ligger Chalmers bibliotek. Biblioteket här är ett s.k. “Lärandetorg”, vilket innebär att det är en lärandemiljö med stor tillgång till informationsresurser. Där finns det gott om platser att plugga på, och många av dessa platser har även då tillhörande skärmar vilket kan va väldigt användbart när man pluggar i en grupp. Dock är det en väldigt öppen yta och dessutom i ett bibliotek, vilket gör att man får hålla en lägre samtalston.

En trappa ned ligger troligtvis Chalmers mysigaste ställe att plugga på. Det en mycket kreativ miljö, finns gott om plugg-platser för studenter och akustiken i rummet är perfekt för en god pluggro.

Tar man istället en trappa upp från biblioteket kommer man till ytterligare en yta där man man plugga, men där ligger även de bokningsbara grupprum som Kuggen erbjuder. Dessa är: Blixtlåset, Kullagret, Skiftnyckeln och Trepunktsbältet. De efterföljande våningarna är till de största delen till för forskning, men huserar även masterprogram.

Kårhuset på Lindholmen:

På campus Lindholmen är kårhuset belägen mellan husen Patricia och Svea. Här i en liten extra byggnad i mitten av kårhuset ligger kårservice på Lindholmen, där du kan till exempel få hjälp med ditt kårmedlemskap, boka Härrydabastun eller om du har några övriga frågor.

Det går även utmärkt att sitta och plugga här. Vid sidorna av “kårservice-byggnaden” finns det bord och stolar, och det finns även en spiraltrappa som leder upp till taket av denna lilla byggnad, där du kan sitta och plugga med lite mer utsikt. 

I kårhuset ligger även Café Kokboken och Lindholmens STORE, där man kan shoppa all de nödvändigheter en student kan tänkas behöva.

Hitta på campus – Del 2

Här kommer del två av Nya Tofsens upptäcktsfärd bland hus på Chalmers. Läs, njut och kanske lär dig något nytt!

Vasa:

I Vasa-byggnaden så stöter du mest på studenter från Industriell Ekonomi. Vasa är två byggnader som hänger ihop via en glasfoajé. Bord och stolar för allmänt studerande finns utsatt längs alla korridorer. Foajén bjuder in till många soltimmar och studiemiljön är ljus och öppen. Andra populära studieytor i västra byggnaden är “köket” på entréplan och Bondgatan på källarplan. Halva Bondgatan består av “förrådsrum” åt I-sektionen. Så förvänta dig inte hög kvalitet på nattplugg.

I Vasa så finns det tre hörsalar, Vasa A, B och C. Vasa A finns i foajén och är svår att missa. Vasa B finns på entréplan i västra byggnaden och Vasa C på entréplan i östra byggnaden. Det finns ytterligare sex stycken föreläsningssalar, Vasa 1-6. Placeringen är logisk. Ifall du går in i foajén från Vera Sandbergs Allé och kollar åt vänster så finner du Vasa 1, 2 och 3, räknat från vänster i västra byggnaden. För Vasa 4, 5 och 6 så vänder du dig mot östra byggnaden och räknar från vänster. 

På källarplan i östra byggnaden så finner studenten Datagatan. En korridor där varje grupprum bebos av datorer. 

Andra platser som är bra att känna till i Vasa är Café Vera i västra byggnaden, samt även Veras Gräsmatta, som är en “mötes och eventyta för entreprenörskap och innovation” som finns i foajéns norra ände.

Kemihuset:

Kemihuset är hemmet för både Kemi och Kemi med fysik eller biokemi. Entrén till kemihuset finner man vid Kemigården. Entrén (som är 4:e våningen i huset) leder in till foajén där man hittar Kemis stora föreläsningssalar. På entréplan finns KA, KB och KC. Andra våningen i foajén (5:e våningen i byggnaden) finns föreläsningssalen KE och två större datasalar KD1 och KD2. Alla namn på föreläsningssalar, grupprum och datorsalar är namngivet först med ett K för kemi. Sen kommer det vara ett S för föreläsningssal, D för datorsal och G för grupprum. Efter detta kommer en siffra som visar vilken våning salen befinner sig. Och efter det en siffra till för att kunna urskilja olika salar på samma våning. Ex KS41 alltså en föreläsningssal i kemihuset på 4:e våningen (som också är husets entrévåning).

Fysikhuset:

I Fysikhuset finns det tre huvudingångar, den ena vid Gustav Dalén-salen även kallad glashuset, den andra vid Kemigården och den tredje från Fysikgården (här kommer man in på våning fyra direkt!). I samma del av huset, del B som Gustav Dalén-salen, finns också många föreläsning- och lärosalar. Det finns tre delar av huset, A, B och C. Del B och C har sju våningar medan A bara har fyra.

Våning fyra är den bästa våningen att börja orientera sig på, här finns också kaféet Bra Nyfiket, övergång till Kemihuset och MC2 (Fysiks forskarhus). 

I del A och C av Fysikhuset (över äpplet) finns ännu fler lärosalar och datasalar. Det finns även många datasalar i MC2-huset. Här ligger också Focus. Och kontor för forskarna såklart!

Hitta på campus – Del 1

Att hitta på Chalmers och i alla olika hus kan vara lite krångligt, speciellt om man nån enstaka gång har schemalagt i ett nytt hus. Vi i Tofsen har sammanställt en följetong i tre delar där vi ger lite tips på hur man ska tänka för att hitta till rätt sal, i rätt hus. Lokaler på Chalmers benämns oftast med husnamnsförkortning, typ av sal, våning och rumsnummer och i denna ordning. Här kommer några exempel. Men är du osäker på vart salen ligger är appen “ChalmersMap” en riktig lifesaver.

SB-husen:

SB är förkortningen på Samhällsbyggnad och är ett huskomplex som består av tre delar, i ordningen SB-I, SB-II och SB-III från norr (närmast Teknologgården) till söder. I SB-I håller arkitekterna och föreläsarnas kontor till. SB-II är där föreläsningssalar finns och samhällsbyggare oftast befinner sig och det tredje huset, SB-III är forskarhuset där såklart forskare finns men även diverse labbsalar. 

En förvirring som kan uppstå är att det finns två salar med väldigt lika namn, SB-M500 och SB-Multisal. I båda salarna föregår olika typer av aktivitet, som namnet multisal antyder men främst stöter man på dem i tentasammanhang. SB-Multisal är en av Chalmers största tentasalar och du kommer definitivt skriva minst en tenta där. Denna sal hittar du lättast genom att gå in genom entrén vid A-dammen, ta till höger och följa vägen genom en glaskorridor till nästa entré där det finns skyltat åt vänster. Den andra salen SB-M500 som är mindre och lätt att missta som SB-Multisal ligger på våning 5 vid hissarna till höger om entrén vid A-dammen.

I SB-husen skrivs salsförkortningarna som följande exempel och även i den mest logiska ordningen på campus, kanske för att det är det mest nyligen renoverade huset som i samband passat på att uppdatera salsnamnen.
Exempel: SB-G311 – Samhällsbyggnad, grupprum, våning 3, rum 11.

Vanliga bokstavsförkortningar i SB-husen (men även på många andra ställen på campus) är:

  • H – hörsal
  • L – lärosal/ klassrum
  • G – grupprum
  • D – datasal

EDIT-huset:

Just namnet EDIT är förkortningen på de program som huvudsakligen uppehåller sig i huset, dvs. Elektroteknik, Datateknik samt Informationsteknik. EDIT-huset består till en stor del av avdelningar för forskning, men det som förmodligen utnyttjas mest av den allmänna chalmeristen är de datasalar, lärosalar samt den uppsjö av grupprum som EDIT-huset erbjuder.

Ovanifrån kan huset liknas mest vid en digital åtta med en tillhörande byggnad, där mittendelen av “åttan” består av Linsen som sitter ihop med övriga EDIT-huset. Idéläran följer även den samma benämningsmodell som resten av EDIT-huset.

EDIT-huset har några gemensamma regler på benämningar av grupprum, datasalar m.m. för att man ska lättare kunna hitta dem. Dock kan detta vara förvirrande om man inte kan systemet. Benämningen följer generellt mallen “E*-xxxx”, där “E” talar om att man är i EDIT-huset, “*” visar på om rummet är en Datasal(D), Grupprum(G) osv., och där “xxxx” är ett 4-siffror långt system. Den första siffran indikerar vilken våning i huset det gäller, som sträcker sig från 2-7. Den andra siffran indikerar vilken länga/del av huset rummet befinner sig i, 1-5 (se bild ovan). De sista två siffrorna talar om vilket rum i ordningen det är. 

I Linsen är benämningen snarlik. De datasalar och lärosalar som finns följer mallen “E*xx” där “E” och “*” betyder samma sak som i EDIT-huset, och där “xx” är ett 2-siffror långt system. Den första siffran anger våningen 4-6, och den andra siffran står för vilket rum i ordningen det är, 1-3.

Maskinhuset:

Maskinhuset, eller som många känner det, Bultens hem. I övrigt är Maskinhuset även hem till Maskin- och TD-programmen.  Maskinhuset delar vi i Tofsen in i norr och söder om Bulten eller gamla och nya maskinhuset (vi är lite osäkra på om dessa namnen används av någon men nu används det av oss) De vanligaste anledningarna till att besöka maskinhuset är antagligen för en kaffe i Bulten eller för att skriva tenta i någon av ML-salarna. Något av det mest förvirrande i Maskinhuset är att ML 1,2,3 inte ligger på samma ställe eller ens samma ingång som ML 11-16. Sal 1-3 ligger en våning upp, till vänster om Bulten medan 11-15 befinner sig till höger. Dock finns inte sal ML12 enligt vår efterforskning. Söker du en datorsal hittar du lättast de i källaren, mittemot verkstaden och labbsalarna.

Chalmers A-Ö

Hej Nollan och alla andra som hittat hit. Här kommer en matnyttig lista på ord och begrepp som kan vara bra att veta för en ny chalmerist. Eller en som gått här länge men inte är inne i jargongen kan också finna nytta i denna ordlista.

Ofta hörda ord:

Arr/Arra – Arrangemang/arrangera

Aspning – Vill man söka till en kommitté eller förening kan man under aspningen vara med på diverse aktiviteter för att få bättre insyn i vad föreningen/kommittén gör. 

Emil och Emilia – Benämning på studenter på Chalmers

FuM – Fullmäktige, kårens riksdag

Gasqua – Festa på Gasquen, se Platser för info. På andra högskolor kan det betyda sittning också. Alternativ stavning kan förekomma.

Gückel – En underhållningsakt som kan bestå av sång, dans, sketcher eller något annat roligt. Framförs ofta på sittningar för att bidra till ökad stämning.

KL – Kårledningen

LP – Läsperiod

LV – Läsvecka

MV – Mottagningsvecka

Nollan – den som inte tagit några högskolepoäng. Eller det studenterna kallas under mottagningen.

Patet – Tidigare förenings- eller kommittéaktiv

Puffa – Hjälpa till de arrangerande vid ett arr

Platser

Biblioteksbacken – Backen vid biblioteket. Brukar vara full av människor när det är fint väder på lunchen.

Express – Lunchrestaurang i kårhuset som säljer matlådor till en prisvärd peng.

Gasquen – Chalmers egna festlokal och nattklubb. Ligger i kårhuset.

Geniknölen – Gräskulle vid Kårrestaurangen. Brukar vara full av människor när det är fint väder på lunchen.

Gibraltarvallen – Den stora parkeringen bakom Hörsalsvägen. Här brukar Cortègen byggas.

JA Pripps – Restaurang i kårhuset som serverar riktigt fina hamburgare. 

Järnvägsvagnen – Sittningslokal mittemot Geniknölen. Kallas också i folkmun för Tågvagnen.

Kopparbunken – Före detta forskningslaboratorium, nu är det en klätterhall i södra änden av Hörsalsvägen.

Kuggen – Stort rött runt bibliotek på Lindholmen.

Kårres alt. Kåris – Förkortning på Kårrestaurangen som ligger i kårhuset. Här går att köpa bra lunch varje dag.

L’s Kitchen – Som kårrestaurangen fast på Lindholmen.

NC – Även kallat idé-läran är ett hus med massor av grupprum i anslutning till Deltaparken

Olgas – Förkortning på Olgas trappor. Är trappan mittemot kårhuset

Propellern – Platsen vid en stor propeller över Olgas trappor vid korsningen Chalmers Tvärgata och Rännvägen.

RunAn – Stor biosalong i Kårhuset.

Sandlådan –  En liten grusplan belägen i hörnet mellan hörsalsvägen och Quarl Ankas Väg

STORE – Chalmers egna butik som ligger mitt i kårhuset. Här finns allt en chalmerist skulle kunna tänkas behöva.

Teknologgården – Platsen mellan kårhuset och Olgas trappor.

Vinterträdgården – Mysig pluggplats i Kårhuset mellan J.A. Pripps och Kårrestaurangen.

Äpplet – Ett stort silvrigt äpple vid entrén till Fysikhuset.

Välkommen till Chalmers!

För det första vill vi i Nya Tofsen gratulera er nyantagna till Chalmers. Varmt välkomna till en högskola där ditt välmående är i fokus, och varmt välkomna till en tid som kommer vara bestående av många lärorika och roliga stunder. Vi hoppas att ni kommer trivas oerhört bra här och känna att er tid på Chalmers är helt perfekt.

För det andra vill vi gärna berätta om oss och vad vi kan bidra med till er. Tofsen är Chalmers alldeles egna kårtidning och grundades år 1944, vilket gör den till en av Chalmers äldsta kommittéer. Kommitténs fokus har hela tiden varit att skapa ett forum för debatt och information inom Chalmers studentkår. Detta har skett genom att Tofsen givit ut tidningar på campus och har på så sätt blivit en central del för spridning av information om kåren, högskolan och diverse andra saker som sker i Chalmers närhet. Men eftersom att kommittén har några år på nacken behövde en uppdatering göras. Tofsen blev nyligen Nya Tofsen och för att hänga med i samtiden så har vi “gone digital”.

Idag sker Nya Tofsens verksamhet endast digitalt, där huvudfokus ligger på vår hemsida tofsen.se. Här publiceras alla artiklar och reportage som vi gör i sin helhet och ni kan till exempel få en inblick i olika kommittéer och verksamheter, uppdateringar kring högskolan eller få reda på vart det finns bra matställen i närheten av campus.

Ett stort fokus ligger också på våra sociala medier, främst Instagram och Facebook. Där kan ni bland annat lätt få uppdateringar om våra nya artiklar samt information om vad som sker på campus varje vecka. Med andra ord är detta något man inte vill gå miste om, så se till att gå in och följ oss där!

Vi hoppas att er tid på Chalmers kommer bli gyllene, och vi vill gärna bidra till det. Håll utkik efter oss på campus, men även på intranätet! 

Ha de’ gott!
Nya Tofsen

P.S. Kika gärna in på våra sociala medier och följ oss där för att se när vi släpper nya artiklar!
Instagram | Facebook