Hitta på campus – Del 3

Sista delen av Hitta på campus berör campus Lindholmen. Läs nu och kom tillbaka i framtiden till dessa tre delar när du inte hittar på campus.

Lindholmen Kuggen:

Kuggen är en av de mest ikoniska byggnaderna på Chalmers, och förmodligen bland det första du tänker på när du hör campus Lindholmen. Den färgglada byggnaden har fått sitt namn ifrån att byggnaden helt enkelt efterliknas vid ett kugghjul. Kuggen har faktiskt vunnit pris i fastighetsmässan MIPIM som arrangeras årligen i Cannes, och då i klassen “sustainable buildings” där den var en av tre bland 300 anmälda.

På entréplan i Kuggen ligger Chalmers bibliotek. Biblioteket här är ett s.k. “Lärandetorg”, vilket innebär att det är en lärandemiljö med stor tillgång till informationsresurser. Där finns det gott om platser att plugga på, och många av dessa platser har även då tillhörande skärmar vilket kan va väldigt användbart när man pluggar i en grupp. Dock är det en väldigt öppen yta och dessutom i ett bibliotek, vilket gör att man får hålla en lägre samtalston.

En trappa ned ligger troligtvis Chalmers mysigaste ställe att plugga på. Det en mycket kreativ miljö, finns gott om plugg-platser för studenter och akustiken i rummet är perfekt för en god pluggro.

Tar man istället en trappa upp från biblioteket kommer man till ytterligare en yta där man man plugga, men där ligger även de bokningsbara grupprum som Kuggen erbjuder. Dessa är: Blixtlåset, Kullagret, Skiftnyckeln och Trepunktsbältet. De efterföljande våningarna är till de största delen till för forskning, men huserar även masterprogram.

Kårhuset på Lindholmen:

På campus Lindholmen är kårhuset belägen mellan husen Patricia och Svea. Här i en liten extra byggnad i mitten av kårhuset ligger kårservice på Lindholmen, där du kan till exempel få hjälp med ditt kårmedlemskap, boka Härrydabastun eller om du har övriga frågor.

Det går även utmärkt att sitta och plugga här. Vid sidorna av “kårservice-byggnaden” finns det bord och stolar, och det finns även en spiraltrappa som leder upp till taket av denna lilla byggnad, där du kan sitta och plugga med lite mer utsikt. 

I kårhuset ligger även Café Kokboken och Lindholmens STORE, där man kan shoppa all de nödvändigheter en student kan tänkas behöva.

Hitta på campus – Del 2

Här kommer del två av Tofsens upptäcktsfärd bland hus på Chalmers. Läs, njut och kanske lär dig något nytt!

Vasa:

I Vasa-byggnaden så stöter du mest på studenter från Industriell Ekonomi. Vasa är två byggnader som hänger ihop via en glasfoajé. Bord och stolar för allmänt studerande finns utsatt längs alla korridorer. Vasa är bättre än EDIT. Foajén bjuder in till många soltimmar och studiemiljön är ljus och öppen. Andra populära studieytor i västra byggnaden är “köket” på entréplan och Bondgatan på källarplan. Halva Bondgatan består av “förrådsrum” åt I-sektionen. Så förvänta dig inte hög kvalitet på nattplugg.

I Vasa så finns det tre hörsalar, Vasa A, B och C. Vasa A finns i foajén och är svår att missa. Vasa B finns på entréplan i västra byggnaden och Vasa C på entréplan i östra byggnaden. Det finns ytterligare sex stycken föreläsningssalar, Vasa 1-6. Placeringen är logisk. Ifall du går in i foajén från Vera Sandbergs Allé och kollar åt vänster så finner du Vasa 1, 2 och 3, räknat från vänster i västra byggnaden. För Vasa 4, 5 och 6 så vänder du dig mot östra byggnaden och räknar från vänster. 

På källarplan i östra byggnaden så finner studenten Datagatan. En korridor där varje grupprum bebos av lite datorer. 

Andra platser som är bra att känna till i Vasa är Café Vera i västra byggnaden, som under rådande omständigheter är stängt. Samt Veras Gräsmatta, som är en “mötes och eventyta för entreprenörskap och innovation” som finns i foajéns norra ände. 

Kemihuset:

Kemihusets som är hemmet för både Kemi och Kemi med fysik eller biokemi. Entrén till kemihuset finner man vid Kemigården. Entrén (som är 4:e våningen i huset) leder in till foajén där man hittar Kemis stora föreläsningssalar. På enréplan finns KA, KB och KC . Andra våningen i foajén (5:e våningen i byggnaden) finns föreläsningssalen KE och två större datasalar KD1 och KD2. Alla namn på föreläsningssalar, grupprum och datorsalar är namngivet först med ett K för kemi. Sen kommer det vara ett S för föreläsningssal, D för datorsal och G för grupprum. Efter detta kommer en siffra som visar vilken våning salen befinner sig. Och efter det en siffra till för att kunna urskilja olika salar på samma våning. Ex KS41 alltså en föreläsningssal i kemihuset på 4:e våningen (som också är husets entrévåning).

Fysikhuset:

Eftersom Tofsen själva har lite dålig koll på Fysikhuset gjorde vi en rundtur där igår. Det finns tre huvudingångar, den ena vid Gustav Dalénsalen även kallad glashuset, den andra vid Kemigården och den tredje från Fysikgården (här kommer man in på våning fyra direkt!). I samma del av huset, del B som Gustav Dalénsalen finns också många föreläsning- och lärosalar. Det finns tre delar av huset, A, B och C. Del B och C har sju våningar medan A bara har fyra.

Våning fyra är den bästa våningen att börja orientera sig på, här finns också kaféet Bra Nyfiket, övergång till Kemihuset och MC2 (Fysiks forskarhus). 

I del A och C av Fysikhuset (över äppel-skulpturen) finns ännu fler lärosalar och datasalar. Det finns även många datasalar i MC2-huset. Här ligger också Focus. Och kontor för forskarna såklart!

Hitta på campus – Del 1

Hitta på campus  – Del 1

Att hitta på Chalmers och i alla olika hus kan vara lite krångligt, speciellt om man nån enstaka gång har schemalagt i ett nytt hus. Vi i Tofsen har sammanställt en följetong i tre delar där vi ger lite tips på hur man ska tänka för att hitta till rätt sal, i rätt hus. Lokaler på Chalmers benämns oftast med husnamnsförkortning, typ av sal, våning och rumsnummer och i denna ordning. Här kommer några exempel. Men är du osäker på vart salen ligger är appen “ChalmersMap” en riktig lifesaver.

SB-husen:

SB är förkortningen på Samhällsbyggnad och är ett huskomplex som består av tre delar, i ordningen SB-I, SB-II och SB-III från norr (närmast Teknologgården) till söder. I SB-I håller arkitekterna och föreläsarnas kontor till. SB-II är där föreläsningssalar finns och samhällsbyggare oftast befinner sig och det tredje huset, SB-III är forskarhuset där såklart forskare finns men även diverse labbsalar. 

En förvirring som kan uppstå är att det finns två salar med väldigt lika namn, SB-M500 och SB-Multisal. I båda salarna föregår olika typer av aktivitet, som namnet multisal antyder men främst stöter man på dem i tentasammanhang. SB-Multisal är en av Chalmers största tentasalar och du kommer definitivt skriva minst en tenta där. Denna sal hittar du lättast genom att gå in genom entrén vid A-dammen, ta till höger och följa vägen genom en glaskorridor till nästa entré där det finns skyltat åt vänster. Den andra salen SB-M500 som är mindre och lätt att missta som SB-Multisal ligger på våning 5 vid hissarna till höger om entrén vid A-dammen.

I SB-husen skrivs salsförkortningarna som följande exempel och även i den mest logiska ordningen på campus, kanske för att det är det mest nyligen renoverade huset som i samband passat på att uppdatera salsnamnen.
Exempel: SB-G311 – Samhällsbyggnad, grupprum, våning 3, rum 11.

Vanliga bokstavsförkortningar i SB-husen (men även på många andra ställen på campus) är:

  • H – hörsal
  • L – lärosal/ klassrum
  • G – grupprum
  • D – datasal

EDIT-huset:

Just namnet EDIT är förkortningen på de program som huvudsakligen uppehåller sig i huset, dvs. Elektroteknik, Datateknik samt Informationsteknik. EDIT-huset består till en stor del av avdelningar för forskning, men det som förmodligen utnyttjas mest av den allmänna chalmeristen är de datasalar, lärosalar samt den uppsjö av grupprum som EDIT-huset erbjuder.

Ovanifrån kan huset liknas mest vid en digital åtta med en tillhörande byggnad, där mittendelen av “åttan” består av Linsen som sitter ihop med övriga EDIT-huset. Idéläran följer även den samma benämningsmodell som resten av EDIT-huset.

 

EDIT-huset har några gemensamma regler på benämningar av grupprum, datasalar m.m. för att man ska lättare kunna hitta dem. Dock kan detta vara förvirrande om man inte kan systemet. Benämningen följer generellt mallen “E*-xxxx”, där “E” talar om att man är i EDIT-huset, “*” visar på om rummet är en Datasal(D), Grupprum(G) osv., och där “xxxx” är ett 4-siffror långt system. Den första siffran indikerar vilken våning i huset det gäller, som sträcker sig från 2-7. Den andra siffran indikerar vilken länga/del av huset rummet befinner sig i, 1-5 (se bild ovan). De sista två siffrorna talar om vilket rum i ordningen det är. 

I Linsen är benämningen snarlik. De datasalar och lärosalar som finns följer mallen “E*xx” där “E” och “*” betyder samma sak som i EDIT-huset, och där “xx” är ett 2-siffror långt system. Den första siffran anger våningen 4-6, och den andra siffran står för vilket rum i ordningen det är, 1-3.

Maskinhuset:

Maskinhuset eller som många känner det Bultens hem. I övrigt är Maskinhuset även hem till Maskin- och TD-programmen.  Maskinhuset delar vi i Tofsen in i norr och söder om Bulten eller gamla och nya maskinhuset (vi är lite osäkra på om dessa namnen används av någon men nu används det av oss) De vanligaste anledningarna att besöka maskinhuset är antagligen för en kaffe i Bulten eller för att skriva tenta i någon av ML-salarna. Något av det mest förvirrande i Maskinhuset är att ML 1,2,3 inte ligger på samma ställe eller ens samma ingång som ML 11-16. Sal 1-3 ligger en våning upp, till vänster om Bulten medan 11-15 befinner sig till höger. Dock finns inte sal ML12 enligt vår efterforskning. 
Söker du en datorsal hittar du lättast de i källaren, mittemot verkstaden och labbsalarna.

CFK aktuella igen?

I år arrangerades för första gången Kappflygningen som en del utav Mottagningen. Men flygning är inget nytt för chalmerister, vi blickar tillbaka hela vägen till 1933, året då CFK grundades. CFK står för Chalmers Flygklubb och var en förening verksam inom Chalmers Studentkår. Likt många flygplan under Mottagningen var det svårt för CFK att lyfta från marken och det krävdes muskelkraft.

Under årets kappflygning vittnade vi hur studenter hjälptes åt att lyfta upp flygplanet över sina huvud, inte helt olikt hur det såg ut i CFKs begynnelse. Det står nämligen i CFKs 30-års bilaga till Tofsens #1, 1964, att “Till att börja med saknade de till och med medel att anordna bilbogsering för att starta, men flyga skulle de i alla fall. En man satte sig upp i planet och fem andra lyfte det samt sprungo med bördan under försök att få planet att lyfta. Detta lär till och med ha lyckats en och annan gång, men vanligen slutade äventyret så att både planet och mannarna trillade omkull i en enda hög”.

Denna beskrivning är inte alltför skild från det vi vittnade ovanför Olgas trappor under årets mottagning. Det är inte bara starten som är sig lik. I början av 40-talet hette CFKs egenbyggda segelflygplan “Pippin 2”.  Ett flygplan som under finalen av en tävling i segelflygning kom in lite för lågt i en sväng så att högra vingen träffade en telefonledning. Detta gjorde att planet hastigt svängde åt höger och landade i ett utedass. Piloten klarade sig som tur är fri från skador men vi i Tofsen är ändå glada att det 2020 är obemannade flygplan som håller på att ta över Chalmers. 

Men CFK flög inte endast segelflygplan, utan från våren 1963 var det motorflyg som gällde. I flygplanet SE-AGB kunde chalmerister lära sig flyga och värva ett A-certifikat efter 30 timmars flygning för totalt 2480:-, vilket skulle motsvarar 27000:- omräknat med inflation.

Så är det inte nu år 2020 tid att med detta nyvunna flygintresse att återigen starta upp CFK?

Kappflygningen

Tosfen var såklart och rapporterade från Mottagningskampen, deltävling Kappflygningen. För er som missade detta arrangemang har vi sammanställt hur det gick för alla sektioner och deras flygplan. Opartiska som vi är har vi inte bedömt några plan eller pratat med domarna om poängställningen, så i skrivande stund vet vi inte det officiella resultatet.

Det vi vet är att alla sektioner dök upp med sina plan förutom Doktorandsektion vilkas plan vi hade sett fram emot att se väldigt mycket. Här följer en analys på planens flygfärd och utformning, sektion för sektion.

Först ut satte AE standarden för hur både ett flygplan ska se ut med designen av ett traditionellt flygplan, stabilitet av frigolit och hur det ska skjutas ut över Olgas Trappor. Tyvärr misslyckades slangbellan och sektionerna efter inspirerades till att kasta istället.

(Tyvärr va AE så snabba att vi inte hann fånga dem på bild 🙁 )

Tillskillnad från AE valde TD att kasta sitt plan som smyckades av ev gallionsfigur i form av Lilla Mys huvud. När planet nådde marken halshöggs hon tyvärr och huvudet rullade hela vägen ner till Teknologgården och skulle varit topp tre om även färd på marken hade räknats in i hur långt planet kom.




Planet från H var tävlingens enda biplan men det hjälpte tyvärr inte flygegenskaperna och var det första av många plan som fick för mycket luft på magen och gjorde en bakåtvolt. Det faktum att de träffade en gren hjälpte inte i färden. Planet kraschade på första avsatsen, vid I-märket.

Trots en mycket avancerad flygplansdesign inspirerat av det dubbel-V formade planet B2-Spirit så räckte inte lyftkraften utan planet från V flög ganska snabbt käpprätt utför (läs krasch rakt ner) men planet var intakt vilket tyder på goda kunskaper inom både hållfasthet och FEM-analys.



KfKb tyckte modernt var lite för gammalt för dem så de kollade långt in i framtiden efter en potentiell design och landade vid Millennium Falcon. Planet var så välkonstruerat att den modernaste slangbellan 2020 inte klarade av att få den över rampen. Man kan säga att de är lite före sin tid. Med hjälp av Kraften lyckades de lätta vid ett andra försök men det blev tydligt att Kraften bara har en begränsad räckvidd och det bar inte planet hela vägen till kårhuset utan de slutade upp under fötterna på Bond.

Trots all teori och beräkningar på hur ett plan bäst flyger lyckades inte Maskins plan lika bra i verkligheten. Tyvärr verkar simuleringen inte ha förutsett att planet vek av åt höger och nästan kraschade in i MK. Poängavdrag på det? Trots detta var planet ett av de som kom längst.

Kemis plan fick nästan mer lyftkraft än V, kanske var det Kvast-Hilda som hjälpte dem på traven mot Blåkulla (läs kårhuset). Tyvärr gick det som för många andra och de fick  ryggplask och splittrades i tusen bitar men kom ganska långt ändå. De kanske kan ha användning av Hildas kvast för att sopa upp spillrorna?

(Tyvärr va K så snabba att vi inte hann fånga dem på bild 🙁 )

Självklart var det en smurf som styrde ITs plan. Och vi alla vet hur det går när man lämnar saker i smurfarnas regi. Planet gled ur Nollans händer och smurfen styrde planet hem igen. Det vill säga tillbaka på Nollan. Vi hoppas att ingen Nollan blev skadad av detta. Tofsen funderar på om det kanske inte hade varit bättre med en autopilot.

Z valde att satsa på en deltavinge. Men som vi alla vet (okej, kanske inte alla) har deltavingen vissa stabilitetsproblem något som Z lyckats lösa på ett bra sätt. Detta gjorde att trots en sväng ner till höger på andra avsatsen nådde den bra avstånd. Planets design såg ut att vara inspirerad av JAS men vi får hoppas att SAABs version flyger mer stabilt.

Inspirerad av Elon Musk hade I byggt en rymdraket likt Falcon 9 där det tydligt framgick att tid och pengar var investerade i denna. Tofsen kunde se detta genom alla 500-lappar som var fastsatta på raketen. Första utkastet var med slangbellan och planet fick en nospladask precis efter rampen trots fyr i baken. De fick sedan ett till försök där de kastade planeten bra bit. Om inte nedslag hade varit avgörande så hade planet som med sina hjul nådde hela vägen ner till Teknologgården kommit bland de längsta kasten. Nu hamnade de nånstans i mitten istället.

F visade sin kärlek till sitt sektionshelgon genom att bygga ett plan som direkt sökte sig hem till sitt märke. För att balansera planet hade F-nollan räknat ut att exakt 1 liter mjölk skulle leda till en optimal balans av planet. Tyvärr gjorde detta att när nosen nuddade märket så fick sig Dragos en god snaps med mjölk, något han kanske inte misstycker.

Tofsen var vid första anblick oroliga att Data tagit en Nollan som flygplan. Vid närmare granskning visade det sig dock att det endast var Hacke med en nollbricka runt halsen. Det syntes direkt att Hacke hade erfarenhet av det här med flygning och kom till andra avsatsen. Vi i Tofsen tycker dock detta bör anses som fusk då en fågel inte är ett flygplan.

Sjö hade tagit med sig markpersonal som skulle signalera till flygplanet. Vi i Tofsen misstänker dock att det finns ett fel i signalsystemet då planet lämnade kursen och efter en gir åt höger gjorde en nödlandning på ryggen i det mjuka gräset utanför landningsbanan.

E tyckte att eldrivet är lite gammalmodigt och valde istället att driva planet med E-Nollan ett så kallat E-drivet flygplan. Kalle gjorde sitt bästa för att hålla planet i luften men det slutade med ett stabilt magplask vid första avsatsen och en förlorad vinge.

Sist och kanske med det minsta planet var det As tur. Planet flög som ett spjut i luften men hade nog något emot fysikens lagar då det störtade med nosen rakt i Fysiks märke. Det kan dock ha varit på grund av märkets placering. Detta är något som Tofsen kan kolla närmare på.

Chalmers A-Ö

Chalmers A-Ö

Hej Nollan och alla andra som hittat hit. Här kommer en matnyttig lista på ord och begrepp som kan vara bra att veta för en ny chalmerist. Eller en som gått här länge men inte är inne i jargongen kan också finna nytta i denna ordlista.

Ofta hörda ord:

Arr/Arra – Arrangemang/arrangera

Aspning – Vill man söka till en kommitté eller förening kan man under aspningen vara med på diverse aktiviteter för att få bättre insyn i vad föreningen/kommittén gör. 

Emil och Emilia – Benämning på studenter på Chalmers

FuM – Fullmäktige, kårens riksdag

Gasqua – Festa på Gasquen, se Platser för info. På andra högskolor kan det betyda sittning också. Alternativ stavning kan förekomma.

Gückel – En underhållningsakt som kan bestå av sång, dans, sketcher eller något annat roligt. Framförs ofta på sittningar för att bidra till ökad stämning.

KL – Kårledningen

LP – Läsperiod

LV – Läsvecka

MV – Mottagningsvecka

Nollan – den som inte tagit några högskolepoäng. Eller det studenterna kallas under mottagningen.

Patet – Tidigare förenings- eller kommittéaktiv

Puffa – Hjälpa till de arrangerande vid ett arr

Platser

Biblioteksbacken – Backen vid biblioteket. Brukar vara full av människor när det är fint väder på lunchen.

Express – Lunchrestaurang i kårhuset som säljer matlådor till en prisvärd peng.

Gasquen – Chalmers egna festlokal och nattklubb. Ligger i kårhuset.

Geniknölen – Gräskulle vid Kårrestaurangen. Brukar vara full av människor när det är fint väder på lunchen.

Gibraltarvallen – Den stora parkeringen bakom Hörsalsvägen. Här brukar Cortègen byggas.

JA Pripps – Restaurang i kårhuset som serverar riktigt fina hamburgare. 

Järnvägsvagnen – Sittningslokal mittemot Geniknölen. Kallas också i folkmun för Tågvagnen.

Kopparbunken – Före detta forskningslaboratorium, nu är det en klätterhall i södra änden av Hörsalsvägen.

Kuggen – Stort rött runt bibliotek på Lindholmen.

Kårres alt. Kåris – Förkortning på Kårrestaurangen som ligger i kårhuset. Här går att köpa bra lunch varje dag.

L’s Kitchen – Som kårrestaurangen fast på Lindholmen.

NC – Även kallat idé-läran är ett hus med massor av grupprum i anslutning till Deltaparken

Olgas – Förkortning på Olgas trappor. Är trappan mittemot kårhuset

Propellern – Platsen vid en stor propeller över Olgas trappor vid korsningen Chalmers Tvärgata och Rännvägen.

RunAn – Stor biosalong i Kårhuset.

Sandlådan –  En liten grusplan belägen i hörnet mellan hörsalsvägen och Quarl Ankas Väg

STORE – Chalmers egna butik som ligger mitt i kårhuset. Här finns allt en chalmerist skulle kunna tänkas behöva.

Teknologgården – Platsen mellan kårhuset och Olgas trappor.

Vinterträdgården – Mysig pluggplats i Kårhuset mellan J.A. Pripps och Kårrestaurangen.

Äpplet – Ett stort silvrigt äpple vid entrén till Fysikhuset.

Så fungerar Gasquen under Mottagningen

Gasquen har nu varit stängd i över ett halvår och ska äntligen öppna sina dörrar igen!
Men hur kommer Gasquen fungera under Mottagningen, vi vet att både gammal som ny chalmerist är nyfiken på hur den kommer fungera. Vi här på Tofsen är också väldigt intresserade av hur det kommer gå till under Mottagningen och frågade därför GasqueK och några av arrangörerna hur deras planer ser ut. 

Vilka regler kommer Gasquen behöva rätta sig efter?

Gasquen som alla andra uteställen i Sverige kommer behöva följa Folkhälsomyndighetens restriktioner. Detta innebär att maxantalet på Gasquen kommer alltid att var 50 personer exklusive arrangörer. Detta kommer gälla både under sittningar och eftersläppet. Under eftersläppet kommer det varken vara tillåtet att öppna dansgolv eller att servera vid bardisken, Istället kommer Gasquen att fungera som en vanlig pub med bordsservering.

Hur kommer arrangörerna arbeta kring detta? 

För att lösa problemet med att bara kunna ta in 50 personer på en sittning har de sexmästarierna som vi har pratat med berättat att de kommer anordna två sittningar under kvällen för två separat sällskap. När det kommer till eftersläppet finns det inte så mycket att påverka, därför är det inte heller säkert att alla kommer att arrangera ett eftersläpp.

Kommer Gasquen vara öppen för alla under sittningar och eftersläpp?

Detta kommer vara upp till varje enskild arrangör att bestämma, med direktiv från kårledningen och respektive sektion. För mer info om detta rekommenderar vi att ni besöker Gasquens hemsida gasquen.se eller frågar det arrangerande sexmästeriet.

Trots alla restriktioner är vi i Tofsen väldigt glada att se Gasquen öppna igen, och hoppas att alla som får chansen att gå dit har kul och håller sig säkra.

Välkommen till Chalmers

För det första vill vi i Nya Tofsen gratulera er nyantagna till Chalmers. Varmt välkomna till en högskola där ditt välmående är i fokus, och varmt välkomna till en tid som kommer vara bestående av många lärorika och roliga stunder. Vi hoppas att ni kommer trivas oerhört bra här och känna att er tid på Chalmers är helt perfekt.

För det andra vill vi gärna berätta om oss och vad vi kan bidra med till er. Tofsen är Chalmers alldeles egna kårtidning och grundades år 1944, vilket gör den till en av Chalmers äldsta kommittéer. Kommitténs fokus har hela tiden varit att skapa ett forum för debatt och information inom Chalmers studentkår. Detta har skett genom att Tofsen givit ut tidningar på campus och har på så sätt blivit en central del för spridning av information om kåren, högskolan och diverse andra saker som sker i Chalmers närhet. Men eftersom att kommittén har några år på nacken behövde en uppdatering göras. Tofsen blev nyligen Nya Tofsen och för att hänga med i samtiden så har vi “gone digital”.

Idag sker Nya Tofsens verksamhet endast digitalt, där huvudfokus ligger på vår hemsida tofsen.se. Här publiceras alla artiklar och reportage som vi gör i sin helhet och ni kan till exempel få en inblick i olika kommittéer och verksamheter, uppdateringar kring högskolan eller få reda på vart det finns bra matställen i närheten av campus.

Ett stort fokus ligger också på våra sociala medier, främst Instagram och Facebook. Där kan ni bland annat lätt få uppdateringar om våra nya artiklar samt information om vad som sker på campus varje vecka. Med andra ord är detta något man inte vill gå miste om, så se till att gå in och följ oss där!

Vi hoppas att er tid på Chalmers kommer bli gyllene, och vi vill gärna bidra till det. Håll utkik efter oss på campus, men även på intranätet! 

Ha de’ gott!
Nya Tofsen

Tofsen besöker Minecraft!

Tofsen besöker Minecraft

I och med den rådande Coronapandemin så har mycket av campuslivet stannat av. För att ändå ge Chalmeristerna en plats att samlas och umgås så startade kåren, genom G.U.D, en Minecraftserver där alla kårmedlemmar (om man äger Minecraft) kan logga in och spela med varandra i en gemensam värld!

För att kolla hur det går för Chalmeristerna som tagit tillvara på detta och för att visa er som inte har Minecraft hur det ser ut på Chalmers Minecraftserver så har vi i Tofsen gjort ett besök!

Deltamärket är tydligt synligt från startområdet tillsammans med Hacke Hackspett. En klassisk kombo!

Direkt Tofsens korrespondent loggar in på servern så möts vi av två loggor. Den första tillhör G.U.D och var något vi väntade oss då det trots allt är deras server. Den andra loggan tillhör Delta, vilket vid närmare eftertanke inte är så konstigt. Ett datamärke i ett dataspel! Vårat utforskande för oss därefter vidare mot den närmaste bebyggelsen, förbi Willys, där rader av bybor står uppradade, redo att sälja diverse föremål till byggnadens ägare.

Vad är Minecraft?
Minecraft är världens bäst säljande spel någonsin. Spelaren släpps lös i en oändligt stor värld gjord av 1 gånger 1 meter stora block, fylld med djur, monster och skatter. Spelet kan beskrivas som en blandning LEGO och ett äventyr och låter spelaren utforska fritt, slåss med monster och bygga häftiga byggnader.

Willy i Minecraft, här finns allt och lite till. Tråkigt nog har vi inga pengar att handla för!

En bit bort ligger ett imponerande byggnadsverk. En pyramid som tronar över närliggande byggnader. Inne i pyramiden finner vi ett avgrundshål, rakt ner till berggrunden!

Hur spelar jag Minecraft?
Om du inte har Minecraft så går det att skaffa på minecraft.net

Sedan har G.U.D en utmärkt guide för hur man kommer in på servern på https://mc.chs.se/

Bara medlemmar på Chalmers Studentkår kommer åt servern då man måste logga in med sitt CID.

Vid det här laget har vi sprungit runt i Minecraftvärlden i en halvtimme och börjar bli hungriga (i spelet då). Om man i Minecraft är hungrig för länge så dör man (också bara i spelet)! Upptagna som vi varit med vårat utforskande så har vi inte hunnit skaffa någon mat och riskerar nu att svälta ihjäl! Tack och lov hittar vi ett obevakat morotsfält och plockar på oss. Självklart så återplanterar vi även morötterna efter oss, som goda Minecraftspelare bör.

Nu med en full mage så begav vi oss vidare för att hitta nya häftiga platser att besöka. På mc.chs.se/dynmap går det att se en karta över hela Minecraftvärlden och vi tog oss sikte på en lustigt formad ö till sydöst på kartan.

Den nuvarande kartan över Chalmers Minecraftvärld

Tyvärr låg ön väldigt långt borta från våran nuvarande position, så ett snabbare transportmedel hade varit att föredra. Tack och lov så finns det ju kollektivtrafik, tydligen även i Minecraft och vi rör oss mot Västlänken.

I Minecraft fungerar Västlänken utmärkt

Västlänken visar sig vara en portal till en annan värld, den spökfyllda och hellvetesliknande dimensionen “The Nether”! Lösningen är brilliant, då varje meter du rör dig i The Nether motsvarar åtta meter väl ute i den riktiga världen. Med ett system av portaler så knyts de avlägsna byggnadsplatserna ute i den riktiga världen samman av ett nätverk av tunnlar i The Nether där avstånden är kortare. Efter ett par försök där vi rör oss åt fel håll och hamnar på skilda platser så kommer vi äntligen fram till våran destination.

Vi stiger ut ur portalen i en trädgård med blommor och låga häckar. Bakom en upphöjd gångväg syns ett torn från vars topp vatten flödar. Byggnaderna är mäkta imponerande och det lär ha tagit mycket tid och kunskap att bygga på ett så snyggt sätt. Vid havet så tronar ett fyrtorn och skaparna av detta paradis har till och med gjort så att fyrljuset rör sig, något som säkert använder sig av redstone – Minecrafts egen version av elektricitet. Redstone kan användas till allehanda tekniska lösningar, allt från automatiska odlingar till fungerande miniräknare och är en av Minecrafts häftigaste bitar.

Vilka regler används?
Chalmers Minecraftserver är på Survivalläget, det vill säga att alla resurser måste insamlas för hand och spelare måste ta hand om sin hälsa i kamp mot monster, andra spelare och naturen.

Dock så finns det ett antal modifikationer av basspelet som gör att dina byggnader är säkra mot sabotage och stölder från främlingar. Du kan själv välja vilka spelare som får hjälpa till att bygga och förändra det område du “claimar” som ditt eget.

Efter att ha hittat till en sådan här härlig trädgård så beslutar vi oss för att vara nöjda med utforskandet av Minecraft för idag. Hur härligt det än hade varit att sätta igång med vårat eget projekt så närmar sig tentorna med stormsteg. Kanske efteråt…

En veteodling med en väderkvarn i bakgrunden. Ett perfekt ställe att avsluta Tofsens Minecraftäventyr vid, för den här gången.

Nya Program på Campus

I höst tillkommer det två nya program på Chalmers. Ett kallas för Globala System och handlar om att försöka lösa alla de stora globala problemen som mänskligheten står inför, nu och i framtiden. Det andra heter Medicinteknik och är en utbildning som fokuserar på att utveckla nya tekniska lösningar inom medicin och sjukvård.

Det är sjukt roligt för de nya studenterna som får läsa nya program och vara en del av Chalmers, men var kommer de nya studenterna plugga, vilka kurser kommer de att läsa och vilken sektion hör de till? Tofsen har pratat med Martin Nilsson Jacobi, programansvarig på Globala System och Stefan Candefjord, programansvarig på Medicinteknik för att ge dig svaren!


Globala System

Globala system. Bara namnet låter stort och spännande. Programmet fokuserar på att förstå och lösa de stora samhällsutmaningarna som vi står inför de närmaste decennierna. Klimatförändringarna är såklart ett av de viktigaste problemen just nu, men även omställningar inom transportsektorn och energiproduktion ärvproblem som programmet vill tackla.

Tackla framtidens stora utmaningar med Globala System!

Programmet kommer vara helt nytt under de första tre åren och ger behörighet till befintliga masters att läsa vidare på. Tanken är att de som pluggar här ska får ett bredare perspektiv än vissa andra program på Chalmers, där förståelse för samhällsfrågor, tekniska lösningar och naturvetenskap samverkar för att skapa någonting nytt. Mycket fokus ligger också på att skapa modeller av system så att man på ett vetenskapligt sätt ska kunna hitta lösningar på de problem som finns. För att göra det så kommer utbildningen innehålla kurser om globala system (vilken överraskning!), miljökurser, matematik och programmering. Man skulle alltså kunna tro att programmet ligger nära program som Teknisk Matematik och IT.

Men det är inte där de nya studenterna kommer att höra hemma till en början! De 60 nya studenterna till Globala System kommer att mottagas tillsammans med KfKb-sektionen. Programansvarig på Globala System hoppas att de nya studenterna kan hitta likasinnade studenter på KfKb-sektionen även om de kommer att läsa sina egna kurser i början. Det finns möjlighet att utöka programmet om det skulle vara populärt, och kanske kommer Globala System vara Chalmers nästa sektion.

Programmet letar efter studenter med en motivation att ta sig an stora frågor med hjälp av ingenjörsmetodik. Enligt Martin Nilsson Jacobi så finns det ett intresse från unga människor att tackla de stora utmaningarna men också ett behov ute i samhället för den här typen av kompetens. Som nyutexaminerad så finns det möjlighet att plugga vidare i doktorandstudier, eller leta jobb var som helst där det finns ett behov av ett övergripande systemtänk. Tänk stora företag, myndigheter, men också mindre företag som tänker stort.

Tack till Martin Nilsson Jacobi, programansvarig på Globala System för hjälp med information till artikeln. Om du tycker programmet låter intressant så finns mer information att hitta på: https://www.chalmers.se/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Globala-system.aspx


Medicinteknik

Rädda liv och förbättra framtidens hälsa med hjälp av avancerad teknik och artificiell intelligens. Beskrivningen av det nya programmet på Chalmers, Medicinteknik, låter otroligt spännande! Programmet satsar på att ge studenterna kunskaper som hjälper dem lösa medicinska problem. Tidigare har det bara funnits masterprogrammet Biomedical Engineering, men genom att erbjuda ett helt civilingenjörsprogram ska studenterna kunna nå djupare inom det medicintekniska området, och till slut kunna bidra till att omforma och utveckla sjukvården.

Utveckla nya lösningar på medicinska problem med Medicinteknik!

Programmet för medicinteknik är nytt för Chalmers, men det ligger ändå nära Elektroteknik då mycket av de kunskaper som krävs är densamma. Programmen kommer också att läsa kurser i matematik och programmering tillsammans de två första åren. Skillnaden är dock så klart medicinkurserna där programmet kommer att ha ett nära samarbete med den medicinska fakulteten på GU och på Sahlgrenska Universitetssjukhuset där vissa kursmoment kommer att utföras. Till detta så kommer också kurser inom programmering, statistik och artificiell intelligens.

Precis som Globala System så kommer Medicinteknik att ta in lite drygt 60 studenter första året. Studenterna kommer att tillhöra Elektroteknologsektionen vilket Stefan Candefjord hoppas ger de nya studenterna en bättre chans att komma in i studentlivet och ta del av alla Chalmers traditioner. Kanske kommer Medicinteknik i framtiden skapa en egen sektion, men det ligger nog några år bort.

Även om programmet är nytt på Chalmers så finns det i dagsläget flera andra civilingenjörsprogram i Medicinteknik, till exempel på KTH, LTH och LiU. Efter en examen från Medicinteknik så finns det många olika inriktningar man kan syssla med. Bland annat hårdvara, dataanalys, maskininlärning och artificiell intelligens. De flesta kommer att hitta jobb inom den medicintekniska branschen, men där finns flera olika jobb man kan satsa på, till exempel forskare, produktutvecklare eller medicinteknisk säkerhetsexpert.

Tack till Stefan Candefjort, programansvarig på Medicinteknik för hjälp med information till artikeln. Om du tycker programmet låter intressant så finns mer information att hitta på: https://www.chalmers.se/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Medicinteknik.aspx