Kanelbullar – Recept

Vi befinner oss nu mitt i läsperiod 1 och hösten börjar ta sig. Temperaturen sjunker, dagarna blir mörkare och kvällarna blir längre och längre. Vid den här tiden på året finns det få saker som går upp emot en gammal hederlig svensk fika! Just därför har vi i Tofsen gett oss på att lära er hur man bakar lite kanelbullar inför kanelbullens dag nu på söndag! 

Det här behöver du för att göra ca 20 st helt egna smarriga kanelbullar:

Bulldeg:

  • Smör – 75 g
  • Vetemjöl – 7,5 dl
  • Strösocker – 0,5 dl
  • Salt – 2 krm
  • Jäst – 25 g
  • Mjölk – 2,5 dl

Fyllning:

  • Smör – 75 g
  • Strösocker 2,5 msk
  • Kanel – 1,5 msk

Topping: 

  • Ägg – 1 st
  • Pärlsocker – En hel del

Ugn:

225°C

Om man vill kan man köpa lite annat smått och gott att ha i. Vi valde att variera fyllningen lite genom att ha i lite nougat i vissa bullar, något som vi starkt rekommenderar!

Börja med att smula ner och röra runt jästen i 37°C ljummen mjölk för att aktivera jästen. 

Skär smöret till mindre bitar för att göra den lättare att jobba med. Tillsätt mjöl, socker, salt och mjölkblandning. 

Sen är det bara att knåda ihop degen så gott det går. Här går det även bra att använda sig av en hushållsassistent som har degkrok, men det hade inte vi så vi tog en elvisp istället. Låt degen jäsa i ca 30 minuter på ett varmt ställe utan drag tills den dubblat i volym. 

Under tiden när degen jäser kan det vara bra att blanda ihop fyllningsingredienserna i en skål för att få en jämnare fyllningsfördelning i bullarna. När degen jäst färdigt ska den kavlas ut till en någorlunda rektangulär form, ungefär dubbelt så lång som den är bred.

Bred ut fyllningen jämnt på degen och rulla sedan ihop till en cylinderliknande degrulle. Skär den i 20 lika stora bitar och sätt dem på en plåt med bakplåtspapper på, och låt jäsa i ca 30 minuter till. Pensla sedan bullarna med ett vispat ägg och strö över pärlsocker. Skicka in plåten med bullarna i ugnen tills de fått en fin gyllenbrun färg, ca 8 minuter. Låt sedan svalna på galler tills de är redo att ätas. 

För att höja livsnivån en aning kan man avnjuta bullarna med ett kallt glas mjölk för maximal bullupplevelse. 

Gillar du att fika? Det måste man i Göteborg

Tofsen har sammanställt en lista på Chalmers caféer som kan hjälpa dig i din vardag när du blir fikasugen.

Café Vera (fika)

Öppettider: Stängt tillsvidare 

Campus Johannebergs nordligaste fika kan du köpa i Vasa, hemvist för I-studenten. Utbudet är smalt men kvaliteten är hög. Här säljs kaffe och fikabröd. 

Under rådande omständigheter så är dock fiket stängt tills vidare. Very sad times indeed.

Café Canyon (fika+lunch)

Öppettider: 09.00-14.00

Café Canyon ligger i det andra fysikhuset ner mot Kapellplatsen. Ingången ligger Nära focus, väl inne är det 1 trappa upp. Här finns det mackor och bakelser, till lunch har dom en daglig lunchmeny med en salladsbar till.  

Bra Nyfiket (fika+lunch)

Öppettider: Stängt tillsvidare

På fjärde våningen i fysikhuset hittar vi Bra nyfiket. Här säljs inte bara bakelser och mackor men även express under lunchen. Om du funderar på att köpa express här rekommenderar vi att vara här snabbt under lunchen då dom bara får ett visst antal varje dag. 

Café Hedvalls (fika+lunch)

Öppettider : mån-tor 08.45-15.15 fre 08.45-15.00

På våning 4 i kemihuset, som också är entréplan i huset hittar vi café Hedvalls. Här finns det ett stort utbud av mackor, bakelser och godis. Till lunch säljs både pastasallader och lunchlådor där innehållet förändras från dag till dag.

Bibliotekscaféet (fika+lunch)

Öppettider: stängt tillsvidare

Biblotekscaféet ligger mot parkerings sidan av huset. Här finns det en blandning av bakelser och mackor att välja på. Till lunch serverar dom även expresslunch, men va där snabbt eftersom antalet är begränsat. 

Café Bulten (fika)

Öppetider: mån-tors 07.45- 17.00 fre 07.45-16.15

Café Bulten ligger i maskinhuset mot hörsalsvägen. Café Bulten bjuder på en avslappnande miljö med ett bra utbud på fikabröd mackor och annat gott.

J.A. Pripps (fika+lunch+pub)

Öppettider: mån-fre 11.00-22.00 lör 15.00-22.00

J.A. Pripps hittar man i Chalmers kårhus på entré plan. Här finns det ett bra utbud med bakelser och kakor för den som är sugen på fika. Om man är mer sugen på mat finns det alltid hamburgare pasta eller sallad att välja mellan. 

S.M.A.K. (fika+lunch)

Öppettider: stängt tillsvidare

På första våningen i SB-huset hittar vi Café S.M.A.K. Detta är ett vegetariskt café utbudet består bland annat av mackor kakor och sallader. Det finns också möjlighet att köpa lunchrätter hos Café S.M.A.K. 

14 m2at eller Linsen (fika+lunch)

Öppettider: mån-tors 08.30-16.00 fre 08.30-15.00

Linsen hittar man i mitten av EDIT huset på våning 3. Här serveras det fikabröd mackor och annat gott. Till lunch har dom varje dag en meny med fyra rätter att välja mellan, där det alltid finns ett vegetariskt alternativ.

Alla ställen som är stängda just nu kan öppna igen när som helst.

Hitta på campus – Del 3

Sista delen av Hitta på campus berör campus Lindholmen. Läs nu och kom tillbaka i framtiden till dessa tre delar när du inte hittar på campus.

Lindholmen Kuggen:

Kuggen är en av de mest ikoniska byggnaderna på Chalmers, och förmodligen bland det första du tänker på när du hör campus Lindholmen. Den färgglada byggnaden har fått sitt namn ifrån att byggnaden helt enkelt efterliknas vid ett kugghjul. Kuggen har faktiskt vunnit pris i fastighetsmässan MIPIM som arrangeras årligen i Cannes, och då i klassen “sustainable buildings” där den var en av tre bland 300 anmälda.

På entréplan i Kuggen ligger Chalmers bibliotek. Biblioteket här är ett s.k. “Lärandetorg”, vilket innebär att det är en lärandemiljö med stor tillgång till informationsresurser. Där finns det gott om platser att plugga på, och många av dessa platser har även då tillhörande skärmar vilket kan va väldigt användbart när man pluggar i en grupp. Dock är det en väldigt öppen yta och dessutom i ett bibliotek, vilket gör att man får hålla en lägre samtalston.

En trappa ned ligger troligtvis Chalmers mysigaste ställe att plugga på. Det en mycket kreativ miljö, finns gott om plugg-platser för studenter och akustiken i rummet är perfekt för en god pluggro.

Tar man istället en trappa upp från biblioteket kommer man till ytterligare en yta där man man plugga, men där ligger även de bokningsbara grupprum som Kuggen erbjuder. Dessa är: Blixtlåset, Kullagret, Skiftnyckeln och Trepunktsbältet. De efterföljande våningarna är till de största delen till för forskning, men huserar även masterprogram.

Kårhuset på Lindholmen:

På campus Lindholmen är kårhuset belägen mellan husen Patricia och Svea. Här i en liten extra byggnad i mitten av kårhuset ligger kårservice på Lindholmen, där du kan till exempel få hjälp med ditt kårmedlemskap, boka Härrydabastun eller om du har övriga frågor.

Det går även utmärkt att sitta och plugga här. Vid sidorna av “kårservice-byggnaden” finns det bord och stolar, och det finns även en spiraltrappa som leder upp till taket av denna lilla byggnad, där du kan sitta och plugga med lite mer utsikt. 

I kårhuset ligger även Café Kokboken och Lindholmens STORE, där man kan shoppa all de nödvändigheter en student kan tänkas behöva.

Hitta på campus – Del 2

Här kommer del två av Tofsens upptäcktsfärd bland hus på Chalmers. Läs, njut och kanske lär dig något nytt!

Vasa:

I Vasa-byggnaden så stöter du mest på studenter från Industriell Ekonomi. Vasa är två byggnader som hänger ihop via en glasfoajé. Bord och stolar för allmänt studerande finns utsatt längs alla korridorer. Vasa är bättre än EDIT. Foajén bjuder in till många soltimmar och studiemiljön är ljus och öppen. Andra populära studieytor i västra byggnaden är “köket” på entréplan och Bondgatan på källarplan. Halva Bondgatan består av “förrådsrum” åt I-sektionen. Så förvänta dig inte hög kvalitet på nattplugg.

I Vasa så finns det tre hörsalar, Vasa A, B och C. Vasa A finns i foajén och är svår att missa. Vasa B finns på entréplan i västra byggnaden och Vasa C på entréplan i östra byggnaden. Det finns ytterligare sex stycken föreläsningssalar, Vasa 1-6. Placeringen är logisk. Ifall du går in i foajén från Vera Sandbergs Allé och kollar åt vänster så finner du Vasa 1, 2 och 3, räknat från vänster i västra byggnaden. För Vasa 4, 5 och 6 så vänder du dig mot östra byggnaden och räknar från vänster. 

På källarplan i östra byggnaden så finner studenten Datagatan. En korridor där varje grupprum bebos av lite datorer. 

Andra platser som är bra att känna till i Vasa är Café Vera i västra byggnaden, som under rådande omständigheter är stängt. Samt Veras Gräsmatta, som är en “mötes och eventyta för entreprenörskap och innovation” som finns i foajéns norra ände. 

Kemihuset:

Kemihusets som är hemmet för både Kemi och Kemi med fysik eller biokemi. Entrén till kemihuset finner man vid Kemigården. Entrén (som är 4:e våningen i huset) leder in till foajén där man hittar Kemis stora föreläsningssalar. På enréplan finns KA, KB och KC . Andra våningen i foajén (5:e våningen i byggnaden) finns föreläsningssalen KE och två större datasalar KD1 och KD2. Alla namn på föreläsningssalar, grupprum och datorsalar är namngivet först med ett K för kemi. Sen kommer det vara ett S för föreläsningssal, D för datorsal och G för grupprum. Efter detta kommer en siffra som visar vilken våning salen befinner sig. Och efter det en siffra till för att kunna urskilja olika salar på samma våning. Ex KS41 alltså en föreläsningssal i kemihuset på 4:e våningen (som också är husets entrévåning).

Fysikhuset:

Eftersom Tofsen själva har lite dålig koll på Fysikhuset gjorde vi en rundtur där igår. Det finns tre huvudingångar, den ena vid Gustav Dalénsalen även kallad glashuset, den andra vid Kemigården och den tredje från Fysikgården (här kommer man in på våning fyra direkt!). I samma del av huset, del B som Gustav Dalénsalen finns också många föreläsning- och lärosalar. Det finns tre delar av huset, A, B och C. Del B och C har sju våningar medan A bara har fyra.

Våning fyra är den bästa våningen att börja orientera sig på, här finns också kaféet Bra Nyfiket, övergång till Kemihuset och MC2 (Fysiks forskarhus). 

I del A och C av Fysikhuset (över äppel-skulpturen) finns ännu fler lärosalar och datasalar. Det finns även många datasalar i MC2-huset. Här ligger också Focus. Och kontor för forskarna såklart!

Hitta på campus – Del 1

Hitta på campus  – Del 1

Att hitta på Chalmers och i alla olika hus kan vara lite krångligt, speciellt om man nån enstaka gång har schemalagt i ett nytt hus. Vi i Tofsen har sammanställt en följetong i tre delar där vi ger lite tips på hur man ska tänka för att hitta till rätt sal, i rätt hus. Lokaler på Chalmers benämns oftast med husnamnsförkortning, typ av sal, våning och rumsnummer och i denna ordning. Här kommer några exempel. Men är du osäker på vart salen ligger är appen “ChalmersMap” en riktig lifesaver.

SB-husen:

SB är förkortningen på Samhällsbyggnad och är ett huskomplex som består av tre delar, i ordningen SB-I, SB-II och SB-III från norr (närmast Teknologgården) till söder. I SB-I håller arkitekterna och föreläsarnas kontor till. SB-II är där föreläsningssalar finns och samhällsbyggare oftast befinner sig och det tredje huset, SB-III är forskarhuset där såklart forskare finns men även diverse labbsalar. 

En förvirring som kan uppstå är att det finns två salar med väldigt lika namn, SB-M500 och SB-Multisal. I båda salarna föregår olika typer av aktivitet, som namnet multisal antyder men främst stöter man på dem i tentasammanhang. SB-Multisal är en av Chalmers största tentasalar och du kommer definitivt skriva minst en tenta där. Denna sal hittar du lättast genom att gå in genom entrén vid A-dammen, ta till höger och följa vägen genom en glaskorridor till nästa entré där det finns skyltat åt vänster. Den andra salen SB-M500 som är mindre och lätt att missta som SB-Multisal ligger på våning 5 vid hissarna till höger om entrén vid A-dammen.

I SB-husen skrivs salsförkortningarna som följande exempel och även i den mest logiska ordningen på campus, kanske för att det är det mest nyligen renoverade huset som i samband passat på att uppdatera salsnamnen.
Exempel: SB-G311 – Samhällsbyggnad, grupprum, våning 3, rum 11.

Vanliga bokstavsförkortningar i SB-husen (men även på många andra ställen på campus) är:

  • H – hörsal
  • L – lärosal/ klassrum
  • G – grupprum
  • D – datasal

EDIT-huset:

Just namnet EDIT är förkortningen på de program som huvudsakligen uppehåller sig i huset, dvs. Elektroteknik, Datateknik samt Informationsteknik. EDIT-huset består till en stor del av avdelningar för forskning, men det som förmodligen utnyttjas mest av den allmänna chalmeristen är de datasalar, lärosalar samt den uppsjö av grupprum som EDIT-huset erbjuder.

Ovanifrån kan huset liknas mest vid en digital åtta med en tillhörande byggnad, där mittendelen av “åttan” består av Linsen som sitter ihop med övriga EDIT-huset. Idéläran följer även den samma benämningsmodell som resten av EDIT-huset.

 

EDIT-huset har några gemensamma regler på benämningar av grupprum, datasalar m.m. för att man ska lättare kunna hitta dem. Dock kan detta vara förvirrande om man inte kan systemet. Benämningen följer generellt mallen “E*-xxxx”, där “E” talar om att man är i EDIT-huset, “*” visar på om rummet är en Datasal(D), Grupprum(G) osv., och där “xxxx” är ett 4-siffror långt system. Den första siffran indikerar vilken våning i huset det gäller, som sträcker sig från 2-7. Den andra siffran indikerar vilken länga/del av huset rummet befinner sig i, 1-5 (se bild ovan). De sista två siffrorna talar om vilket rum i ordningen det är. 

I Linsen är benämningen snarlik. De datasalar och lärosalar som finns följer mallen “E*xx” där “E” och “*” betyder samma sak som i EDIT-huset, och där “xx” är ett 2-siffror långt system. Den första siffran anger våningen 4-6, och den andra siffran står för vilket rum i ordningen det är, 1-3.

Maskinhuset:

Maskinhuset eller som många känner det Bultens hem. I övrigt är Maskinhuset även hem till Maskin- och TD-programmen.  Maskinhuset delar vi i Tofsen in i norr och söder om Bulten eller gamla och nya maskinhuset (vi är lite osäkra på om dessa namnen används av någon men nu används det av oss) De vanligaste anledningarna att besöka maskinhuset är antagligen för en kaffe i Bulten eller för att skriva tenta i någon av ML-salarna. Något av det mest förvirrande i Maskinhuset är att ML 1,2,3 inte ligger på samma ställe eller ens samma ingång som ML 11-16. Sal 1-3 ligger en våning upp, till vänster om Bulten medan 11-15 befinner sig till höger. Dock finns inte sal ML12 enligt vår efterforskning. 
Söker du en datorsal hittar du lättast de i källaren, mittemot verkstaden och labbsalarna.

CFK aktuella igen?

I år arrangerades för första gången Kappflygningen som en del utav Mottagningen. Men flygning är inget nytt för chalmerister, vi blickar tillbaka hela vägen till 1933, året då CFK grundades. CFK står för Chalmers Flygklubb och var en förening verksam inom Chalmers Studentkår. Likt många flygplan under Mottagningen var det svårt för CFK att lyfta från marken och det krävdes muskelkraft.

Under årets kappflygning vittnade vi hur studenter hjälptes åt att lyfta upp flygplanet över sina huvud, inte helt olikt hur det såg ut i CFKs begynnelse. Det står nämligen i CFKs 30-års bilaga till Tofsens #1, 1964, att “Till att börja med saknade de till och med medel att anordna bilbogsering för att starta, men flyga skulle de i alla fall. En man satte sig upp i planet och fem andra lyfte det samt sprungo med bördan under försök att få planet att lyfta. Detta lär till och med ha lyckats en och annan gång, men vanligen slutade äventyret så att både planet och mannarna trillade omkull i en enda hög”.

Denna beskrivning är inte alltför skild från det vi vittnade ovanför Olgas trappor under årets mottagning. Det är inte bara starten som är sig lik. I början av 40-talet hette CFKs egenbyggda segelflygplan “Pippin 2”.  Ett flygplan som under finalen av en tävling i segelflygning kom in lite för lågt i en sväng så att högra vingen träffade en telefonledning. Detta gjorde att planet hastigt svängde åt höger och landade i ett utedass. Piloten klarade sig som tur är fri från skador men vi i Tofsen är ändå glada att det 2020 är obemannade flygplan som håller på att ta över Chalmers. 

Men CFK flög inte endast segelflygplan, utan från våren 1963 var det motorflyg som gällde. I flygplanet SE-AGB kunde chalmerister lära sig flyga och värva ett A-certifikat efter 30 timmars flygning för totalt 2480:-, vilket skulle motsvarar 27000:- omräknat med inflation.

Så är det inte nu år 2020 tid att med detta nyvunna flygintresse att återigen starta upp CFK?

Kappflygningen

Tosfen var såklart och rapporterade från Mottagningskampen, deltävling Kappflygningen. För er som missade detta arrangemang har vi sammanställt hur det gick för alla sektioner och deras flygplan. Opartiska som vi är har vi inte bedömt några plan eller pratat med domarna om poängställningen, så i skrivande stund vet vi inte det officiella resultatet.

Det vi vet är att alla sektioner dök upp med sina plan förutom Doktorandsektion vilkas plan vi hade sett fram emot att se väldigt mycket. Här följer en analys på planens flygfärd och utformning, sektion för sektion.

Först ut satte AE standarden för hur både ett flygplan ska se ut med designen av ett traditionellt flygplan, stabilitet av frigolit och hur det ska skjutas ut över Olgas Trappor. Tyvärr misslyckades slangbellan och sektionerna efter inspirerades till att kasta istället.

(Tyvärr va AE så snabba att vi inte hann fånga dem på bild 🙁 )

Tillskillnad från AE valde TD att kasta sitt plan som smyckades av ev gallionsfigur i form av Lilla Mys huvud. När planet nådde marken halshöggs hon tyvärr och huvudet rullade hela vägen ner till Teknologgården och skulle varit topp tre om även färd på marken hade räknats in i hur långt planet kom.




Planet från H var tävlingens enda biplan men det hjälpte tyvärr inte flygegenskaperna och var det första av många plan som fick för mycket luft på magen och gjorde en bakåtvolt. Det faktum att de träffade en gren hjälpte inte i färden. Planet kraschade på första avsatsen, vid I-märket.

Trots en mycket avancerad flygplansdesign inspirerat av det dubbel-V formade planet B2-Spirit så räckte inte lyftkraften utan planet från V flög ganska snabbt käpprätt utför (läs krasch rakt ner) men planet var intakt vilket tyder på goda kunskaper inom både hållfasthet och FEM-analys.



KfKb tyckte modernt var lite för gammalt för dem så de kollade långt in i framtiden efter en potentiell design och landade vid Millennium Falcon. Planet var så välkonstruerat att den modernaste slangbellan 2020 inte klarade av att få den över rampen. Man kan säga att de är lite före sin tid. Med hjälp av Kraften lyckades de lätta vid ett andra försök men det blev tydligt att Kraften bara har en begränsad räckvidd och det bar inte planet hela vägen till kårhuset utan de slutade upp under fötterna på Bond.

Trots all teori och beräkningar på hur ett plan bäst flyger lyckades inte Maskins plan lika bra i verkligheten. Tyvärr verkar simuleringen inte ha förutsett att planet vek av åt höger och nästan kraschade in i MK. Poängavdrag på det? Trots detta var planet ett av de som kom längst.

Kemis plan fick nästan mer lyftkraft än V, kanske var det Kvast-Hilda som hjälpte dem på traven mot Blåkulla (läs kårhuset). Tyvärr gick det som för många andra och de fick  ryggplask och splittrades i tusen bitar men kom ganska långt ändå. De kanske kan ha användning av Hildas kvast för att sopa upp spillrorna?

(Tyvärr va K så snabba att vi inte hann fånga dem på bild 🙁 )

Självklart var det en smurf som styrde ITs plan. Och vi alla vet hur det går när man lämnar saker i smurfarnas regi. Planet gled ur Nollans händer och smurfen styrde planet hem igen. Det vill säga tillbaka på Nollan. Vi hoppas att ingen Nollan blev skadad av detta. Tofsen funderar på om det kanske inte hade varit bättre med en autopilot.

Z valde att satsa på en deltavinge. Men som vi alla vet (okej, kanske inte alla) har deltavingen vissa stabilitetsproblem något som Z lyckats lösa på ett bra sätt. Detta gjorde att trots en sväng ner till höger på andra avsatsen nådde den bra avstånd. Planets design såg ut att vara inspirerad av JAS men vi får hoppas att SAABs version flyger mer stabilt.

Inspirerad av Elon Musk hade I byggt en rymdraket likt Falcon 9 där det tydligt framgick att tid och pengar var investerade i denna. Tofsen kunde se detta genom alla 500-lappar som var fastsatta på raketen. Första utkastet var med slangbellan och planet fick en nospladask precis efter rampen trots fyr i baken. De fick sedan ett till försök där de kastade planeten bra bit. Om inte nedslag hade varit avgörande så hade planet som med sina hjul nådde hela vägen ner till Teknologgården kommit bland de längsta kasten. Nu hamnade de nånstans i mitten istället.

F visade sin kärlek till sitt sektionshelgon genom att bygga ett plan som direkt sökte sig hem till sitt märke. För att balansera planet hade F-nollan räknat ut att exakt 1 liter mjölk skulle leda till en optimal balans av planet. Tyvärr gjorde detta att när nosen nuddade märket så fick sig Dragos en god snaps med mjölk, något han kanske inte misstycker.

Tofsen var vid första anblick oroliga att Data tagit en Nollan som flygplan. Vid närmare granskning visade det sig dock att det endast var Hacke med en nollbricka runt halsen. Det syntes direkt att Hacke hade erfarenhet av det här med flygning och kom till andra avsatsen. Vi i Tofsen tycker dock detta bör anses som fusk då en fågel inte är ett flygplan.

Sjö hade tagit med sig markpersonal som skulle signalera till flygplanet. Vi i Tofsen misstänker dock att det finns ett fel i signalsystemet då planet lämnade kursen och efter en gir åt höger gjorde en nödlandning på ryggen i det mjuka gräset utanför landningsbanan.

E tyckte att eldrivet är lite gammalmodigt och valde istället att driva planet med E-Nollan ett så kallat E-drivet flygplan. Kalle gjorde sitt bästa för att hålla planet i luften men det slutade med ett stabilt magplask vid första avsatsen och en förlorad vinge.

Sist och kanske med det minsta planet var det As tur. Planet flög som ett spjut i luften men hade nog något emot fysikens lagar då det störtade med nosen rakt i Fysiks märke. Det kan dock ha varit på grund av märkets placering. Detta är något som Tofsen kan kolla närmare på.

Chalmers A-Ö

Chalmers A-Ö

Hej Nollan och alla andra som hittat hit. Här kommer en matnyttig lista på ord och begrepp som kan vara bra att veta för en ny chalmerist. Eller en som gått här länge men inte är inne i jargongen kan också finna nytta i denna ordlista.

Ofta hörda ord:

Arr/Arra – Arrangemang/arrangera

Aspning – Vill man söka till en kommitté eller förening kan man under aspningen vara med på diverse aktiviteter för att få bättre insyn i vad föreningen/kommittén gör. 

Emil och Emilia – Benämning på studenter på Chalmers

FuM – Fullmäktige, kårens riksdag

Gasqua – Festa på Gasquen, se Platser för info. På andra högskolor kan det betyda sittning också. Alternativ stavning kan förekomma.

Gückel – En underhållningsakt som kan bestå av sång, dans, sketcher eller något annat roligt. Framförs ofta på sittningar för att bidra till ökad stämning.

KL – Kårledningen

LP – Läsperiod

LV – Läsvecka

MV – Mottagningsvecka

Nollan – den som inte tagit några högskolepoäng. Eller det studenterna kallas under mottagningen.

Patet – Tidigare förenings- eller kommittéaktiv

Puffa – Hjälpa till de arrangerande vid ett arr

Platser

Biblioteksbacken – Backen vid biblioteket. Brukar vara full av människor när det är fint väder på lunchen.

Express – Lunchrestaurang i kårhuset som säljer matlådor till en prisvärd peng.

Gasquen – Chalmers egna festlokal och nattklubb. Ligger i kårhuset.

Geniknölen – Gräskulle vid Kårrestaurangen. Brukar vara full av människor när det är fint väder på lunchen.

Gibraltarvallen – Den stora parkeringen bakom Hörsalsvägen. Här brukar Cortègen byggas.

JA Pripps – Restaurang i kårhuset som serverar riktigt fina hamburgare. 

Järnvägsvagnen – Sittningslokal mittemot Geniknölen. Kallas också i folkmun för Tågvagnen.

Kopparbunken – Före detta forskningslaboratorium, nu är det en klätterhall i södra änden av Hörsalsvägen.

Kuggen – Stort rött runt bibliotek på Lindholmen.

Kårres alt. Kåris – Förkortning på Kårrestaurangen som ligger i kårhuset. Här går att köpa bra lunch varje dag.

L’s Kitchen – Som kårrestaurangen fast på Lindholmen.

NC – Även kallat idé-läran är ett hus med massor av grupprum i anslutning till Deltaparken

Olgas – Förkortning på Olgas trappor. Är trappan mittemot kårhuset

Propellern – Platsen vid en stor propeller över Olgas trappor vid korsningen Chalmers Tvärgata och Rännvägen.

RunAn – Stor biosalong i Kårhuset.

Sandlådan –  En liten grusplan belägen i hörnet mellan hörsalsvägen och Quarl Ankas Väg

STORE – Chalmers egna butik som ligger mitt i kårhuset. Här finns allt en chalmerist skulle kunna tänkas behöva.

Teknologgården – Platsen mellan kårhuset och Olgas trappor.

Vinterträdgården – Mysig pluggplats i Kårhuset mellan J.A. Pripps och Kårrestaurangen.

Äpplet – Ett stort silvrigt äpple vid entrén till Fysikhuset.

Så fungerar Gasquen under Mottagningen

Gasquen har nu varit stängd i över ett halvår och ska äntligen öppna sina dörrar igen!
Men hur kommer Gasquen fungera under Mottagningen, vi vet att både gammal som ny chalmerist är nyfiken på hur den kommer fungera. Vi här på Tofsen är också väldigt intresserade av hur det kommer gå till under Mottagningen och frågade därför GasqueK och några av arrangörerna hur deras planer ser ut. 

Vilka regler kommer Gasquen behöva rätta sig efter?

Gasquen som alla andra uteställen i Sverige kommer behöva följa Folkhälsomyndighetens restriktioner. Detta innebär att maxantalet på Gasquen kommer alltid att var 50 personer exklusive arrangörer. Detta kommer gälla både under sittningar och eftersläppet. Under eftersläppet kommer det varken vara tillåtet att öppna dansgolv eller att servera vid bardisken, Istället kommer Gasquen att fungera som en vanlig pub med bordsservering.

Hur kommer arrangörerna arbeta kring detta? 

För att lösa problemet med att bara kunna ta in 50 personer på en sittning har de sexmästarierna som vi har pratat med berättat att de kommer anordna två sittningar under kvällen för två separat sällskap. När det kommer till eftersläppet finns det inte så mycket att påverka, därför är det inte heller säkert att alla kommer att arrangera ett eftersläpp.

Kommer Gasquen vara öppen för alla under sittningar och eftersläpp?

Detta kommer vara upp till varje enskild arrangör att bestämma, med direktiv från kårledningen och respektive sektion. För mer info om detta rekommenderar vi att ni besöker Gasquens hemsida gasquen.se eller frågar det arrangerande sexmästeriet.

Trots alla restriktioner är vi i Tofsen väldigt glada att se Gasquen öppna igen, och hoppas att alla som får chansen att gå dit har kul och håller sig säkra.

Välkommen till Chalmers

För det första vill vi i Nya Tofsen gratulera er nyantagna till Chalmers. Varmt välkomna till en högskola där ditt välmående är i fokus, och varmt välkomna till en tid som kommer vara bestående av många lärorika och roliga stunder. Vi hoppas att ni kommer trivas oerhört bra här och känna att er tid på Chalmers är helt perfekt.

För det andra vill vi gärna berätta om oss och vad vi kan bidra med till er. Tofsen är Chalmers alldeles egna kårtidning och grundades år 1944, vilket gör den till en av Chalmers äldsta kommittéer. Kommitténs fokus har hela tiden varit att skapa ett forum för debatt och information inom Chalmers studentkår. Detta har skett genom att Tofsen givit ut tidningar på campus och har på så sätt blivit en central del för spridning av information om kåren, högskolan och diverse andra saker som sker i Chalmers närhet. Men eftersom att kommittén har några år på nacken behövde en uppdatering göras. Tofsen blev nyligen Nya Tofsen och för att hänga med i samtiden så har vi “gone digital”.

Idag sker Nya Tofsens verksamhet endast digitalt, där huvudfokus ligger på vår hemsida tofsen.se. Här publiceras alla artiklar och reportage som vi gör i sin helhet och ni kan till exempel få en inblick i olika kommittéer och verksamheter, uppdateringar kring högskolan eller få reda på vart det finns bra matställen i närheten av campus.

Ett stort fokus ligger också på våra sociala medier, främst Instagram och Facebook. Där kan ni bland annat lätt få uppdateringar om våra nya artiklar samt information om vad som sker på campus varje vecka. Med andra ord är detta något man inte vill gå miste om, så se till att gå in och följ oss där!

Vi hoppas att er tid på Chalmers kommer bli gyllene, och vi vill gärna bidra till det. Håll utkik efter oss på campus, men även på intranätet! 

Ha de’ gott!
Nya Tofsen