Tofsen besöker Ölbruket

Du har säkert sett någon ur Ölbruket cykla omkring på sin roliga tappcykel. “Öl i tapp kommer alltid fram. Aldrig fast, alltid flytande” står det på den, men vad betyder det? Vilka är Ölbruket och finns det inte redan en löjlig massa öl på campus? Tofsen har varit och pratat med Ölbrukets styrelse för att få svar på dessa frågor… och för att få smaka på deras öl!

Ölbrukets sjyssta ölcykel!

Ölbruket är på samma gång både väldigt gammalt och väldigt nytt. Som föreningen ser ut idag så är den bara tre år gammal, men Ölbruket har sina rötter på campus mycket tidigare än så. Ett av Ölbrukets längst gående mål började redan 1959 då Chalmers Studentkår förvärvade en aktie i dåvarande AB Pripp & Lyckholm. Detta gjorde att Chalmeristerna fick tillgång till Pripps bolagsstämma, och varje år framfördes där ett krav på en pipeline mellan Pripps bryggeri och Chalmers kårhus. Chalmers påbörjade bygget och vårt bidrag till pipelinen går att se på kårhusets södra sida, vid geniknölen. Traditionen fick sitt slut i början av 70-talet då en majoritet av Pripps aktier förvärvades av staten och kåren blev av med sin. Dåvarande finansminister Gunnar Sträng trodde inte, trots försök från ivriga Chalmerister, att riksdagen skulle gå med på att sälja en aktie till Chalmers Studentkår.

Det kunde ha blivit slutet på historien, men när Pripps skulle inviga sitt nya bryggeri 1976 så var Chalmers dåvarande kårordförande där och påminde Pripps VD om Chalmersaktien och den fina traditionen den representerade. Resultatet blev att Pripps VD direkt lovade att skapa ett gemensamt bolag för fortsatt samarbete. Redan 1977 skapades det som sedan skulle bli Aktiebolaget Ölbruket, med uppgift att främja goda ölseder och gott ölbruk, samt att vidareutveckla pipelineförbindelsen mellan Pripps och Chalmers.

Sista delen av pipelinen går att hitta inne i JA Pripps. Tyvärr inte i fungerande skick just nu.

Tyvärr har de inte nått hela vägen dit riktigt än. Chalmersdelen av pipelinen är färdig och redo att kopplas in, men resterande del har än så länge inte byggts. Frågan är ju då naturligtvis vad Ölbruket sysslar med under tiden. Jag var på besök i Ölbrukets Bryggrum för att kolla på en del av deras verksamhet.

Bryggkärlet på 20 liter. Här kan man göra massvis med god öl.
Eller äcklig öl om du hellre vill det.

Ölbrukets bryggrum hittas i Kalle Glader, där möts jag av Rickard från Ölbrukets styrelse. I bryggutrustningen håller han på att brygga en sats på 20 liter Lagunitas IPA klon. Själva bryggandet är ganska självgående och Ölbruket ska även hålla en kurs i ölbryggning för sina medlemmar, om du är nyfiken på hur man gör. Håll utkik på Ölbrukets facebooksida för info om när! Själva bryggningen går på ett par timmar, därefter ska ölen jäsa i två veckor på tunna och därefter lagras på flaska i ytterligare två veckor. 4 veckor för 20 liter helt egen öl, vilken deal! Garanterat bättre än från Systemet!

Rickard, Sekreterare i Ölbrukets styrelse och Tofsens guide för dagen.

Vill du själv brygga lite god öl så är det faktiskt gratis för alla Ölbrukets medlemmar! Medlem blir man lättast på https://www.facebook.com/olbruket/. Själv drömmer jag mig bort till att sitta på Geniknölen i Maj med en egenbryggd kall öl i handen.

Om du inte orkar vänta ända tills i Maj så håller även Ölbruket på med andra saker under våren. Håll utkik efter Tap Takeover på JA Pripps där Ölbruket tar in en ny spännande ölsort att testa under en kväll, eller bryggeribesök till olika bryggerier för att se hur ölbryggning går till på riktigt! Nu senast var de borta hos Spike Brewery där det ingick både en rundtur i bryggeriet och en provning av deras öl. Perfekt om du vill ta reda på vilken öl du själv vill brygga!

Behind the scenes: CHARM

Nu var det dags för Tofsen att hänga med en ny kommitté. Denna gång var det CHARMk som stod på tur. Tofsens skribenter fick möjlighet att vara med från mattläggningen veckan inför mässan till dess att den stängde.

Det hela började på tisdagen, en veckan innan mässan. Då kom den största mattleverans Tofsens skribenter någonsin skådat! Med all matta man kan behöva – och lite till. När mattan lastats av blev det dags att börja lägga ut den. Hela Kårhuset och delar av SB-huset transformerades sakta men säkert från de vanliga, gråa ytorna till ett matt-paradis i rött och svart. 

Men innan man kan börja lägga matta måste alla möbler bort. Hjältarna i denna insats är en kombination av kommitténs medlemmar och logistikvärdarna. Logistikvärdarna är ett gäng grymma personer som hjälper CHARMk under mattläggningen. När möblerna är borta lägger CHARMkommitten, tillsammans med värdar och ett tjugotal CHARMörer (tidigare medlemmar i CHARMk), matta över alla de ytor som kommer användas under mässan. Man lägger två typer av matta. En typ är moduler som är 50 x 50 cm. Dessa går oerhört snabbt att lägga men är beroende av att rummet är rektangulärt eller kvadratiskt. En kul detalj med modulmatta är att håren på en bit är riktade åt samma håll. Detta gör att man kan lägga olika mönster såsom rutor, ränder etc. Nu har dock CHARMk valt att endast lägga rutor. Vi i Tofsen hade uppskattat om man la mattan som ett T nästa år. På de ställen som inte är rektangulära (spoiler, typ hela kårhuset) samt längs med kanterna på modulmattor lägger man rullmatta. Denna mattan kommer på 2 meter breda och 30 meter långa rullar som man rullar ut och skär till önskad storlek. När mattan är utrullad startar det som CHARMörerna ser som mattläggningens roligaste aktivitet, att skarva perfekta skarvar. När man lägger rullmatta blir det ofta ett överlapp. Då krävs det att man, med hjälp av en kniv, skär till och petar ner mattkanterna så att det blir en snygg fog som helst inte ska synas AKA evighetsgöra! Varför detta är så fantastiskt kul frågade Tofsenskribenterna varandra men hittade inget bra svar, utan lärde sig glatt skarva ändå! 

Under helgen är det dags för mer av praktiska förberedelser som inte är matta. Då strömmade andra värdar till, tillexempel hjälper dekorvärdar tillsammans med Marknadsföringsgruppen att blåsa ballonger, hänga upp skyltar och banderoller. Det är även nu loungevärdar börjar ställa i ordning lounger och Logistikansvarig sorterar upp de möbler samt företagsgods som företagen har skickat. På söndag kväll hjälps alla åt att fixa till det sista pillet så att mässområdet är redo för företagens ankomst. 

På måndagen kommer de flesta företagen och bygger sina montrar. Under dagen så hjälper företagsvärdar och CHARMk att ställa i ordning montrar, frakta gods samt sätta upp tv-apparater och liknande i montrarna. Efter dagens slut känns det verkligen att mässan närmar sig och Tofsens skribenter fick möjlighet att vandra runt på mässområdet utan andra besökare. Lättnaden är enorm när CHARMk kan konstatera att det blev en mässa i år igen och om mindre än 24 timmar så tar mässan emot ca 8000 besökare som går runt och minglar på det drygt 5000 kvadratmeter stora mässområdet. Allt detta tack vare ett enorm insats från CHARMkommitten, CHARMörer och cirka 140 värdar som alla spelat en viktig roll i skapandet av detta års upplaga av CHARM.

Jumpyard

Chalmers studenter utsätts ständigt för mental tortyr av sina kurshandledare genom att buntas ihop med andra studenter med intressen som helt skiljer sig från dina egna. Genom påhittade aktiviteter som “projekt”, eller “kandidatrapporter” så tvingas du samarbeta med studenter som är för nördiga, festar för mycket eller inte orkar engagera sig i uppgiften. Vissa studenter väljer att frivilligt även söka sig till andra grupper genom kommittéer eller föreningar på och runt om Chalmers. Du omges ständigt av personer som irriterar dig och som du bara kan se det sämsta hos. Men för de som sett den franska dramafilmen Intouchables (de som inte har gjort det bör göra det), så vet ni att blomstrande vänskaper ligger och gror på de mest oväntade ställena.

Vi på Tofsen vill givetvis förgylla tiden på Chalmers för er alla. Vi vill så klart också att ni ska lyckas väl med de uppgifter som ligger framför er och att ni ska ha trevligt under tiden. Vi har därför tagit på oss att undersöka områdets bästa aktiviteter för team building. 

Eller för andra syften. Poängen är att vi testar aktiviteter och utvärderar dem. Testa dem gärna!


Vi på Tofsen besökte JumpYard Trampolinpark innan julen för att testa vilken upplevelse en chalmerist skulle kunna få här. JumpYard ligger i Torpavallen och chalmeristen tar sig enkelt hit via kollektivtrafik på under 30 minuter genom en mängd olika möjliga kombinationer av buss- och spårvagnslinjer.  

Det första intrycket från JumpYard, som tidigare hette AirHop, är att mycket har hänt sedan dess. Lokalen och aktiviteterna känns fräscht och nytt. Färgtonerna går i rött och svart vilket är en av faktorerna som har trubbat av känslan av att lokalen är till för barnkalas. 

Vilken stereotyp chalmerist trivs här? 

Vi i Tofsen tror att chalmeristen som hänger här gillar att röra på sig. Att konstant hoppa i en timme är sjukt jobbigt, även för den mest vältränade Tofsen-skribenten (läs Jonathan Gildevall). Aktiviteterna kräver dock ingen superfysik och så länge du inte lider av skörbjugg eller spetälska så kan inte så mycket gå fel med att hoppa lite! 

Chalmeristen gillar också att testa olika saker. På JumpYard så hittar vi ett brett utbud från basket och dodgeball till aktiviteter som balansfäktning  och hinderbanor, en i Ninja Warrior stil. För lite mindre fokuserade aktiviteter så hittar vi foam pit och en stor variation mellan olika sorters trampoliner, vissa rejälare än andra. 

Tofsen-skribenterna hade inga problem att slå ihjäl över en timme, trots att vi var ensamma i lokalen och inte behövde köa till någonting. Även om vi varit fler så är det enkelt att dela upp sig, den enda aktiviteten som egentligen kräver mer än två deltagare är dodgeball. Tofsen-skribenterna anser kanske inte att det är den bästa aktiviteten för team building dock, på grund av samma anledning. Det hade passat bättre som aktivitet exempelvis till en svensexa eller möhippa. Vi anser också att JumpYard är ett roligt alternativ för lite lättsam träning, det är roligt och ansträngande och stället har en skön och välkomnande atmosfär. 

Hur ska chalmeristen planera sitt besök?

JumpYard har i dagsläget inga studenterbjudanden, men de finns på LetsDeal. På studentbudget med lite flytande schema så kan detta vara ett utmärkt första kriterium för att välja tillfälle. Personalen på JumpYard tipsar även om att chalmeristen bör besöka dem under vardagar. Innan klockan 16.00 så är det ofta tomt, vilket är ett gyllene tillfälle för den som inte vill köa. Generellt så undviker vuxna hoppare helgerna, då medelåldern sjunker drastiskt och antalet besökare stiger, ergo längre köer. 

Chalmeristen bör planera att vara på plats och roa sig i cirka 90 minuter ifall hen kommer på en vardag för att hinna testa allting, göra det roligaste två gånger och hinna ta en läsk i baren. 

Tofsen skribenterna anser att ett återbesök helt klart är relevant. Vi känner dock att det snarare är någonting som sker ett fåtal gånger per år, snarare än varje vardag. 

Varför just JumpYard av alla trampolinparker?

Två av JumpYards dragplåster som även uppskattades mycket av Tofsen är följande:

  • ValoJump. För den som gillar Nintendo Wii, men upplever att det är jobbigt att hålla i en kontroll och att konsollen inte registrerar alla dina rörelser, då är ValoJump perfekt. ValoJump använder en kamera för att sätta in dig i spelet medan du hoppar omkring på en studsmatta. Spelutbudet tillät skribenterna att testa att försvara slott, hoppa på moln och öva sin gymnastik.  
  • SkyRide. För chalmeristen som kollat på gladiatorerna och anser att linbanan i slutet av finalen verkar super rolig så erbjuds SkyRide. Banan svänger hit och dit längs taket i hela anläggningen och här kan chalmeristen kommer upp i en hisnande hastighet! Franchisen JumpYard kan dessutom stolt deklarera att de är enda trampolinparkerna i Sverige som kan erbjuda det. Ett måste för varje besökare!

JumpYard arrangerar inga specialaktiviteter själva. De är dock mycket tillmötesgående ifall kunden, exempelvis chalmeristen, vill göra någonting speciellt av sitt besök och kan skapa paket med mat eller underhållning. 

JumpYard har idag hopp-kurser för barn, men de tittar på att arrangera det även för vuxna, till exempel chalmerister. Alla kan lära sig att hoppa!

TLDR;
Tofsen testade JumpYard
Vad? – En trampolinpark 
Var? – Torpavallsgatan 4C, 416 73 Göteborg
Varför? – Det var kul
Kan jag hitta mer information någonstans? – Testa här https://www.jumpyard.se/goteborg/hem/

Tofsen lunchar Indiskt!

Välkomna tillbaka till Tofsen lunchar där vi testar och poängsätter lunch ställen runt campus på det viktigaste kriterierna: smak, tid, distans, pris och om man blir mätt.

När lunchen närmar sig är vi i Tofsen alltid hungriga och letar alltid efter nya ställen att testa. Denna gången letade vi efter indiskt, och hittade Gandhi Mahal i södra änden av Gibraltargatan. 

Lunchmenyn består av ett par fasta alternativ och två olika alternativ för “dagens lunch” varje dag vilket gör att det alltid finns något nytt att testa. Så länge man inte går dit samma tid, samma dag, varje vecka, varje månad, året runt, såklart. Vi var alla överens om att maten vi fick var väldigt god, plus att dom inte snålade med portionerna vilket gjorde att man kunde inleda eftermiddagen med en härlig matkoma.

Det kan vara bra att veta att restaurangen inte är jättestor, så om man kommer mitt i lunchen kan de bli lite trångt, eller mysigt, beroende på hur optimistisk du är. Men om du är sugen på indiskt till lunch, testa gärna Gandhi Mahal, det är enligt Tofsen ett lunchställe värt att komma tillbaka till.

TIPS! Det är 5 kr billigare att köra takeaway under lunchen vilket gör att du slipper trängas i restaurangen samtidigt som de är ett bra sätt att spara lite på utgifterna om man har budgeterat dåligt under månaden.

Pris 75 kr
Smak 8/10
Blir man mätt 10/10
Distans 500m
Hinner man på en lunch: Ja

Med våran magiska ekvation som vi inte kommer publicera pga anledningar, får Gandhi Mahal 4.9 / 6 mätta Tofsar.

Behind the scenes: FestU

Julkalaset ligger precis runt knuten, men det var inte länge sedan dörrarna till Halloweenkalaset stängde. Hela kårhuset har varit fullt av dunkande musik och mängder av utklädda chalmerister. Men hur går det till när kårhuset blir festlokal för en helg? Häng med Tofsen när vi gör en djupdykning i festkommittén FestUs arbete.

Dansgolvet på NCC-torget. Musiken är en mix av gamla klassiker och schlager och är en favorit hos många.

Torsdag

Att bygga ett FestUkalas är inget som går i en handvändning. Redan tidigt på torsdag morgon samlas de sex medlemmarna i FestU i källaren under kårhuset tillsammans med en handfull gamla FestU-medlemmar. I källaren står frukosten redan framme och bjuder på allt från mackor till yoghurt. Den gemensamma frukosten är alltid det första som sker på en byggdag. Företrädarna som är där kan dateras nästan hela vägen tillbaka till stenåldern, och alla älskar att bygga kalas!

När alla ätit klart tar X ordet. X är ansvarig för planeringen och agerar byggledare under kalasbygget. Han delar ut uppdrag till FestU och dess företrädare. Det första projektet är är att lägga ett tjockt lager papp på golvet i grupprummen och i motionshallen för att skydda golvet mot spill och dansande fötter. För att hålla motivationen uppe under ett så pass monotont arbete så sätter FestU igång kalasets bygglåt, Spooky Scary Skeletons, på repeat. Efter ungefär 300 repetitioner så börjar låten ta sig och arbetet går som en dans. (Tips: slå på låten medan du läser artikeln och häng med i stämningen! https://www.youtube.com/watch?v=tWsEupl8S0o

Den klassiska metoden för att lägga papper på golv involverar massvis med tejp och en förvånandsvärd mängd balanssinne.

Efter ett par timmar kallar 66, matansvarig i FestU, alla arbetare till våning tre där han dukat upp dagens lunch. Dagen till ära serveras en couscoussallad som trots några små missöden med koktiden imponerar starkt på hela sällskapet! Det är 66 som har ansvar för att FestU mår bra, främst genom att servera mat, men också genom att dela ut godis och vatten. Efter lunchen så återvänder knegarna till kalasbygget medan 66 och hans företrädare tar sig an att förbereda kvällens middag, Taco Thursday!

Godisstunderna är en favorit. Både gott och nyttigt!

Efter en riktig fiesta med kryddig mat och eldiga diskussioner om huruvida banan i tacos är okej så är hela bygglaget på topp och redo att ladda upp inför en ny dag i kårhuset. (Då Tofsen är ett granskande organ som ska undvika politiskt ställningstagande så tar vi inte heller ställning i banandebatten) Slut på första dagen.

66 provsmakar dagens rätt.

Fredag

Efter fredagens frukost meddelar X att bygglaget fått tillgång till mer av kårhuset och det är dags att lägga på ett kol för att hinna allt innan kalaset öppnar. X har även ansvar för att kalaset är säkert och samtidigt roligt för gästerna. Tofsen-korrespondenten tilldelas dagens uppgift, att bygga en bar kombinerat med dj-torn inne i scaniasalen. För finns det något som är kul så är det ett potpurri av dryck och musik. Under dagen så tar X varje tillfälle i akt för att räkna ner tills kalaset ska öppna 21.00 på lördagen och påpeka hur bråttom det är. 

LoB riggar lampor i det kombinerade DJ/Bar-tornet Tofsen byggde.

Under fredagen så börjar även arbetet med dekoren märkas ute i kårhuset. Det är A, FestUs arkitekt som har planerat, handlat och bestämt var alla fladdermöss, skelett och pumpor ska placeras. X och A har tillsammans det största ansvaret för hur kalaset ser ut för gästerna. Halloweenkalaset är hennes paradnummer med mer dekor än någonsin, varje år. Varje byggare med en ledig hand tvingas kämpa med att trassla ut spindelväv och fästa det längs väggar och tak. Efter slit med både stora och små detaljer så kan byggarna vid dagens slut beskåda ett helt förändrat kårhus.

A älskar spindelväv. De andra byggarna är mindre taggade.

Lördag

På lördag så är det inte längre FestU som kommer först till frukosten, istället har ett gäng företrädare samt två Tofsen-korrespondenter varit där sedan orimligt tidigt på morgonen för att laga till en lyxig frukost för FestU. Lukten av nygräddade scones och knaperstekt bacon smeker näsans receptorer likt siden. En stor del av kvällens personal står med vattnande munnar och väntar på att få hugga in. Idag är det kalas och känslan i luften är elektrisk!

Kalasfrukosten på lördag. Nybakta scones och nybryggt kaffe piggar snart upp de slitna byggarna!

X och A kör igång som vanligt med bygget av kalaset. Men idag så börjar även $, kassör i FestU, springa omkring i kårhuset släpandes på kassor. Under eftermiddagen så stänger FestU kårhuset för allmänheten fram tills dess att kalaset öppnar. Då inleds även arbetet för ‰. Bacchus som han också kallas, har ansvar över allt som har med dryck att göra, vilket främst innebär att dra enorma lass med öl, cider och annan rusdryck till barerna. 

Eftersom det är kalasdag har FestU mer hjälp än vanligt, där framförallt LoB syns till på diverse platser runt om i kårhuset där de drar mer sladd än en Volvo 740 med svetsdiffad baxaxel. LoB gör en enorm insats inför kalaset och ser till att det låter och lyser som en galen kombination av Wembley, Tomorrowland och Privilege Ibiza. 

LoB riggar lampor till det stora dansgolvet i Volvofoajen. Om du någonsin har tänkt att det behövs mer strobe på kalaset så är det dem du ska prata med.

Allt eftersom dagen går så lämnar fler och fler företrädare. När det väl är dags för volontärarbetarna, eller puffarna, att anlända under eftermiddagen är endast FestU kvar i kårhuset. Det är puffarna som vaktar nödutgångar, håller i aktiviteter och serverar all mat och dryck under kalaset. Det är nu bara en grej kvar innan kalaset är klart redo att slå upp portarna, ta emot vaktstyrkan för kvällen. De möts av 6, ordförande i FestU, och ska se till att ingen blir för full eller bråkar och få både gäster och arrangörer att känna sig trygga på kalaset. När vakterna väl är på plats är det bara att vänta på att de första gästerna dyker upp. För att hälsa dem står tre riktigt läskiga skyltdockor uppställda mitt i vörtpannan, dem kanske ni såg?

Läskigast på kalaset? Kanske!

I samband med öppnandet av kalaset så blir det också dags för Tofsen-korrespondenterna att lämna kalaset till sitt öde. För gästerna så är det nu dags för några roliga timmar av stök och krök. För FestU är det dags för några timmar av vila innan allting ska städas bort igen.

Tofsen

Aspa Tofsen

Det är dags att för oss i Tofsen 17/18 att gå av, och det betyder att det är dags för aspning!

Är man sugen på att se vad vi i Tofsen har för oss, så är man välkommen på vår aspning. Nästa tillfälle är den 19/4 och hela schemat går att se nedan. Det är absolut inga problem att dyka upp vid ett senare tillfälle, man kan joina aspningen när som.

Hoppas vi syns!

Tofsen #3 2014 – Tema Brytning

Tofsen #3 2014 – Tema Brytning

tofsen_3_framsida

Ny för läsåret bryter senaste numret av Tofsen mark för vad en kårtidning kan vara. Läs allt om rektorsbytet, antagningen HT14 (skulle du kommit in i år?), kårens mångmiljonkoncern och FuM-valet. Dessutom får vi följa med till London för att möta alumn och finansingenjör på Barclays samt en kortvisit till Spotify Göteborg och Way out West Music Hack. Numret släpps 3/9 i kårhuset och finns därefter i ett Tofsenställ nära dig.

Numret kan läsas här.

Fysiken öppnar nytt

Fysiken öppnar nytt

gym

Det av Göteborgs studentkårer ägda gymmet Fysiken öppnar två nya anläggningar under 2014. Fysiken CrossFit öppnar i Gamlestaden i april, och i augusti öppnar ett gym vid Lindholmspiren.

Fysiken ägs av Göteborgs fem studentkårer, och har cirka 10 000 medlemmar. De riktar sig främst till studenter, men också andra är välkomna att träna på de i dagsläget tre anläggningarna. Förutom Fysiken på Gibraltargatan finns Fysiken Klätterlabbet och en anläggning på Kaserntorget. I april öppnar de en CrossFit-anläggning i Gamlestaden, och lagom till nästa läsår öppnar ett gym vid Lindholmspiren.

“Vi har länge letat efter lokaler för att utöka vår verksamhet i en miljö där studerande och yrkesaktiva verkar och bor. Det känns väldigt roligt att vi under de närmaste månaderna kan erbjuda högkvalitativa träningsanläggningar i Gamlestaden och på Lindholmen” säger Maria Ljungqvist, VD Fysiken.

Politiken bakom nya läsåret

Politiken bakom nya läsåret

calendar

Hade du ett trevligt jullov? Det var nämligen ditt sista, ditt sista riktiga jullov åtminstone. Som bekant ändras läsåret från och med nästa läsår från 36 veckors studier till det mer standardiserade 40 veckor. Som konsekvens slutar höstterminen i januari och LP2-tentor skrivs direkt efter lovet vilket gör det omöjligt att komma tillbaka utvilad, i praktiken knepigt att utnyttja plus/omtentaperioden och kommer troligen göra det svårare att LP2-tentorna på allvar.

Resultatet är något personer som den julhatande misantropen Ebenezer Scrooge från Charles Dickens kortroman En julsaga skulle kunna tycka om. Även om ett fåtal ser tjusningen i att gå och dra på tentaplugget under lovet snarare än att satsa ordentligt när förläsningarna fortfarande kan minnas, så skulle nog majoriteten föredra det gamla systemet på den punkten. Tittar man på de bättre lärosätena i världen så som exempelvis Caltech, ETH, MIT och Stanford har de givetvis tentamina innan jullovet.

Anledningen till att högskolan nu måste ändra antalet veckor ligger i hur bestämmelserna kring studiestöd är formulerade. Studier på heltid definieras ur studiestödssynvinkel som 40 veckor på ett år och det är snarare antalet veckor än antalet poäng som avgör. Till studieveckorna räknas läsveckor och självstudieveckor med tillhörande tentamen. Genom att lägga tentamina efter julen kan det däremot hela lovet räknas som studieveckor. Tidigare har Chalmers och andra lärosäten gått runt detta problem genom att rapportera 40 veckor till CSN trots att bara 36 veckors studier bedrevs. Argumentet var att studenterna här lästa in den extra veckan genom att läsa mer intensivt. Under CSN:s omfattande granskning av utbetalningar våren 2010 upptäcktes dock detta och flera ingenjörsstudenter blev återbetalningsskyldiga. Återbetalningen skapade kontrovers då studenterna trott sig ha rätt till fullt studielån och ändå tvingades betala tillbaka.
För att lösa det hela tog regeringen fram en proposition (2010/11:113) där utbildningar som äldre än 2010 fick läsa i 36 veckor och ändå få fullt studiestöd vilket löste det akuta problemet. Samtliga instanser (precis alla, inklusive CSN) i remissen kritiserade dock denna tidsbegränsning vilket regeringen samt S, SD och V var väl medvetna om(2010/11: UbU18). Trots detta var det endast MP som röstade mot. I utskottets betänkande argumenterades det istället studenterna ska ha rätt till undervisning och högskolorna inte ska uppmuntras till förkorta sina utbildningar. I den efterföljande debatten konstaterades också att systemet kanske skulle kunna göras mer flexibilitet om en mer omfattande utredning gjordes. Så här året innan det nya läsåret genomförs kan vi dock konstatera att något sådant inte genomfördes.

Tanken med att inte uppmuntra till förkortning av utbildningen är väl i sig en rätt trevlig idé om den var verklighetsförankrad. Troligen kommer personer inte få mer gjort genom att dra ut tentaperioden över julen utan bara arbeta mindre effektivt. Att tidigarelägga terminen är också svårt med tanke på utlandsstudenter och antagningsprocessen. Vad hände med högskolornas självbestämmande rätt och fördelarna med att skjuta över ansvaret till stiftelser som var på tapet här om året? Systemet idag känns väldigt anpassat för samhällsvetenskapliga ämnen där läsperioden är som ett lov i sig med tid över för mångt och mycket. Intressant nog tycks dåtidens studenter när 36 veckorna infördes på 90-talet att det hade varit bättre med ett höstlov mellan LP1 och LP2 snarare att skjuta fram tentorna till där de är idag. Kanske kommer även vi överleva nästa jul, men kul kommer det inte bli.

Bakom bronset i Solar Decathlon

Bakom bronset i Solar Decathlon

sky

Efter ett lyckat första försök med pallplats har Chalmers Solar Decathlon-lag nu återvänt till Sverige. Tofsen satte sig ner med projektkoordinator Josua Smedberg för en djupare intervju om resan från ritbordet till Kina.

Med en budget på över två miljoner och långa arbetspass lämnar nu den 25-åriga Josua Smedberg projekt Halo bakom sig. Som projektkoordinator ansvarade Josua för lagets kommunikation både med arrangörerna och medier, men också att hitta och upprätthålla projektets 50-tal sponsorer. En inte helt enkel uppgift med tanke på tävlingens relativa okändhet i Sverige.

Solar Decathlon är en internationell studenttävling anordnad av amerikanska energimyndigheten med samarbetspartners. Som det ser ut idag är tävlingen uppdelad i tre grupper världen över, där Chalmers deltog i den kinesiska gruppen som i år hölls i Datong, Kina. Studenterna som deltar har två år på sig att designa, bygga och underhålla ett hus drivet av solceller. Huset bedöms sedan på kostnadseffektivitet, estetik och funktionalitet uppdelat i tio deltävlingar, fem baserade på mätresultat och fem baserade på jurybedömning.

För Chalmers del började det hela på initiativ från professorer på Arkitektur och teknik och masterprogrammet “Design for Sustainable Development”. Tävlingen, som är mer väl- etablerad utomlands, hade redan lockat till sig lag från så väl Spanien som Danmark. Medan Chalmers ansökan till tävlingsorganisationen behandlades lät de simulera tävlingen lokalt. I kursen “Sustainable Building” delades klassen in i grupper för att rita ett soldrivet hus och resultatet bedömdes sedan utifrån tävlingslika kriterier. Det vinnande konceptet var en runt hus med dubbelkrökt tak kallat Halo. När Josuas årgång tog kursen var Chalmers antaget till tävlingen och i ett kursöverskridande projekt fick han och hans kursare välja att delta här istället för i liknande lokala projekt

Bland de som accepterade erbjudandet återfanns A-, AT- och V-studenter samt utlandsstudenter. Sammanlagt involverade projektet ett 40-tal studenter från 15 olika nationer där nya studenter kom och gick av olika anledningar. Vissa var tvungna att resa tillbaka till sina ursprungsuniversitet medan andra valde att inte fortsätta med efterföljande kurs. Momentant bestod laget generellt av ca 25 studenter, varav ett tiotal var med hela under förloppet.

På temat hållbarhet var taktiken att bygga ett runt hus för att spara värme. Här hämtades inspiration från samernas kåtor. Den kyliga vinden tar sig lättare förbi om hörn saknas. Dessutom slipper man så kallade köldbryggor. Man valde också att satsa på delade ytor för att spara plats och isolera med det ekologiska alternativet träfiber. Själva ritningen från det tidigare laget var färdigställd 2011, och våren 2012 drog förverkligandet igång. Till att börja med var man tvungen att anpassa ritningen för att faktiskt kunna realisera den, vilket det tidigare laget inte hade behövt bekymra sig om. Till exempel hade effekten på moderna solceller överskattas och det tänkta dubbelkrökta taket var för komplicerat för det givna tidsschemat. Under hösten 2012 fokuserades det istället på husets detaljer, ledningar och mer exakta mått.

Framåt våren 2013 var det äntligen dags att dra igång med byggandet. Tack vare bra förarbete med ritningen kunde konstruktionen genomföras utan några större förhinder. Josua berättar om ett mycket intensivt arbete med få vilodagar för att passa schemat. Vid deadline den sista april var huset till 90 % klart. Därefter monterades det ned och lastades i containrar som fraktades via båt till Datong. Väl där hade laget 15 dagar på sig att sätta ihop huset på plats och göra den avslutade finputsen med lister, målning och spackel.

Medan tävlingen pågick höll den kinesiska staten på att renovera Datong för att skifta fokus från de lokala kolfyndigheterna till en mer miljövänlig stad med turism. Därför kunde laget bevittna en stad under konstruktion med nya skyskrapor, varuhus och kontorsbyggnader från kända världsarkitekter. Det gjordes även satsningar för att återuppbygga gamla historiska byggnader som förstörts så som tempel, palats och en ringmur. De olika lagen kunde därför bo i ett nybyggt kontorskomplex som senare skulle användas av de lokala myndigheterna. Under vistelsen fanns också ett inplanerat besök av Pekings universitet, som var en av arrangörerna. Förutom faktumet att antalet studenter är det tredubbla på universitet och fler program kan läsas påpekas andra skillnader jämfört med Chalmers. Universitetsområdet där är väsentligt mycket större än här och studenterna bor i hög utsträckning på området. Till följd av detta finns här mataffärer, sjöar och fotbollsplaner och en bevakning 24 timmar om dygnet. En annan detalj är att arbetsveckan är längre med föreläsningar även på lördagar med endast söndagen ledig.

Tillbaka till tävlingen. Utställningens dagar var fördelade mellan allmänheten, VIP-gäster och juryn där deltävlingarna anpassades därefter. Deltävlingen som behandlade inomhusklimatet tog till exempel uppehåll när allmänheten var på besök medan energianvändningen rullade på hela veckan. Att Halo väckte intresse var något som märktes extra tydligt när allmänheten var på plats, köerna var nämligen ca 2-3 gånger längre än för de andra husen. De fick också uppmärksamhet av lokal och provinsiell media i form av tidningar och TV. Innan juryns slutgiltiga uttalande var det mycket jämnt mellan laget och vinnarna.

Av de jurybedömda grenarna vann Chalmerslaget kom- munikationstävlingen, fick andra placering på solpanels- implementering och en tredjeplats för den ingenjörstekniska grenen. En oväntat dålig placering erhölls i arkitektur- tävlingen där man endast kammade hem en sjätteplats. Eftersom det är en mycket subjektiv gren avgjordes det hela på vad juryn valde att fokusera på. Det fanns ett stort utrymme för meningsskiljaktigheter och juryn var inte lika imponerad av den delade sovrumslösningen som de själva var. Sammanräknat räckte deras resultat för en bronsmedalj.

Segern gick istället till det australienska laget från universitetet i Wollongong som också vann arkitekturtävlingen. Konceptet var här en moderniserad solpanelsversion av det så kallade fibro-huset, vilket syftar på en byggteknik som blev populär vid konstruktion av billigare hus under 50-talet. Att just de skulle vinna vara inte helt oväntat då chalmeristerna redan förutspått att de skulle vara en av huvudkonkurrenterna. Men för att vara första gången ett lag från Sverige deltog så får man ändå säga att en tredjeplats är ett bra resultat. Med större erfarenhet kunde viss problematik som inte förutsetts kanske undvikts. Pengar kunde också ha sparats genom att inte köpa sista minuten- lösningar om man hade mer utrymme för förhandling.

Trots all tid och hårt arbete som krävdes är Josua glad över att han deltog. Chansen att följa med ett hus från ritbord till stående byggnad ger ett djupare perspektiv än vad som traditionellt lärs ut på universitetet. Processen ger en grundligare förståelse för hantverket och är en god förberedelse för yrkeslivet. Kring projektet gavs också flera tillfällen att lära sig om sponsor- och mediakommunikation, logistik, byggprocesser och en fördjupning i 3D-verktyget Revit. Därför rekommenderar han starkt studenter att delta i liknande projekt och skulle utan att tveka göra om valet om han blev tillfrågad. Själv tar han examen inom kort med ett examensarbete om att bygga med lokala material. När jag frågar honom om framtiden för solenergi är han övertygad om att det är ett inslag vi kommer se mer av i framtiden, även i Sverige. Till en början kommer solcellspaneler dyka upp som ett komplement för kontor och skolor som främst behöver energi under dagen när det finns sol. En vidare spridning av tekniken skulle nog kunna ses om man tillät privatpersoner sälja elektricitet från solpaneler över det gemensamma kraftnätet. Jag får efter intervjun känslan av att de hållbara bostäderna kan vara nära.