Kemiteknikern Bruno Lindberg tröttnade på det dåliga popcornutbudet och tog saken i egna händer. Nu säljer han gourmetpopcorn på postorder.
– Ska vi poppa lite, då? frågar Bruno.
Jag nickar förväntansfullt inför det stora ögonblicket. Under en knapp timme har vi avhandlat formaliteterna över en bit mat: när han började på Chalmers, vad han pluggade, vilka föreningar han engagerade sig i och vad han jobbar med. Dagtid är han på group financial control på Volvo Cars och mer än så berörde vi inte ämnet. Hans passion är nämligen varken finanser eller bilar utan popcorn, och det märks tydligt när han nu tar fram tre sorter som jag ska få provsmaka. Jag har redan fått lära mig långt mer om popcorn än jag trodde det fanns att utreda, och då har vi ännu bara skrapat på ytan.
Bruno är kemitekniker och det känner jag nästan direkt på terminologin. Vi diskuterar ångtryck och värmeöverföring, vatten, olja, stärkelse, geler och skum när han berättar om hur popcorn fungerar. Nio bars tryck krävs det för att spränga kärnan, berättar han. Ungefär 180 grader då, svarar jag. Jag lär mig att den optimala temperaturen på oljan är ungefär 220 °C. För olja ska det vara. Kastrullpoppandets renässans är vad Bruno lägger sin själ i. Frågar man varför så får man det enkla och inte helt oväntade svaret:
– Jag älskar popcorn.
Älskat och poppat popcorn har han gjort redan sedan unga dagar.
– Jag brukade vara popcornansvarig på fredagkvällarna, säger han med det lekfulla leendet han hela tiden bär när vi pratar om hans passion. På Chalmers tog poppandet en paus. Allianceorkestret och sidostudier i företagsekonomi på Handels tog tid, och 2006 var han matchef i K6. När jag frågar om han serverade popcorn någon gång skakar han på huvudet. De vann CM i fest ändå, får jag höra. “Jag älskar att laga mat” yttras mer än en gång under intervjun, och inte bara av Bruno. Att inkorporera popcorn i matlagning är annars något han experimenterar med och uppmuntrar till. Examen tog han 2011 från masterprogrammet Biotechnology där han specialiserade sig på livsmedel, och då hade han även hunnit med ett år i Bobspexet Hannibal. Inte konstigt att det inte fanns tid för popcorn.
År 2013 ändra
des det när företaget
WePoPoP skapades. Upprörd över det minskande sortimentet av kastrullpopcorn i butikshyllorna tog Bruno saken i egna händer och började importera kärnor, och det tog inte lång tid innan han märkte hur stor roll råvaran spelar. Eftersom de fluffiga snacksen är helt tillsatsfria så går det inte att fuska. Efter en popcornprovning med mästaren själv så är det också tydligt att det är skillnad på popcorn och popcorn färg, smak, form och konsistens skiljer otroligt mycket fastän vi bara tillrett dem i rapsolja och saltat lätt, och det är precis det här Bruno vill belysa. Vi smälter smör och socker och när kastrullens botten är täckt av en ljusbrun kolasås häller vi i majskärnor. Några minuter senare sitter vi återigen vid köksbordet och mumsar på något så ovanligt som söta popcorn, och det är gott.
Att popcorn går att variera nästan i oändlighet är också något som är nytt för mig, men vardag för Bruno. Kolapopcornen är bara ett exempel. Han tar regelbundet fram och provar nya kryddblandningar och recept och försöker sprida intresset för att gör mer än bara salta. Ett tips jag får lära mig är att ställa in de nypoppade kornen i ugnen en liten stund för att torka dem och göra dem mer krispiga, och man märker faktiskt skillnad före och efter.
En av popcornsorterna vi äter har en mycket märklig form. I stället för att fläka ut sig när de poppar som vanliga majskorn gör blir de nästintill sfäriska.
– Mushroomtyp, förklarar Bruno.
De vanliga kallas butterfly. Eftersom mushroompopcornen ser ut som små kepsar (jag tycker mer de liknar svampar) har han valt att kalla dem för Babe efter den kända basebollspelaren. Jämte Babe och de spanska, stora El Toropopcornen som smälter i munnen har vi sorten Moby Dick med sitt ljusa, lövtunna skal och mycket bleka utseende i poppad form.
– De flesta tänker på popcorn som vita, reflekterar Bruno, men nu ser man tydligt att de snarare är gula. Förutom Moby Dick, då, som ger en bra referensram för vad vitt innebär.
Företaget säljer popcorn på postorder i prenumerationsform. Sedan början av 2014 har snart två ton majskorn packats. Det blir sådär 80 kubikmeter poppat.
– Fyller nog lägenheten, säger Bruno för att poängtera hur mycket det faktiskt är.
Jag nickar.
– Det är en del.
Verksamheten, som tidigare sköttes i lägenheten, har flyttats till ett källarförråd tillika skyddsrum. Väggarna täcks av hyllor fyllda med popcornsäckar, kartonger, påsar och etiketter. I mitten står en stor popcornmaskin.
– Vår nya stolthet, ler Bruno och drar fram bordet den står på så jag ska se bättre och komma åt att ta en bild.
Den används mest till fest när man vill poppa mycket. En vanlig kastrull ger ju mer än man orkar äta ensam, något jag verkligen erfar under intervjun.
Vi skiljs åt utanför den tjocka ståldörren som han förseglar med ett kraftigt hänglås. Vi har skakat hand och sagt hej då, och jag har fått en liten låda med smakprover att ta med tillbaka till redaktionen. De andra kommer inte få träffa popcornmannen – det nöjet behåller jag för mig – själv men de kan i alla fall få följa med på hans fluffiga smakresa.
Text och bild: Simon Pedersen
