Härom veckan befann sig Nya Tofsen, som så många gånger förut, på campus Johanneberg. Vid en vanlig rundvandring satte sig helt plötsligt en av våra skribenter på gungan som numera finns utanför Vinden vid Maskinhuset. Precis normalt tänkte vi andra, som folk alltid har gjort här på campus… Eller? Visst fanns inte de här gungorna innan pandemin? Nej, det gjorde dem ju inte. När kom de dit? Och vem/vilka ligger bakom deras utplacering?
Efter en del journalistiskt gräv (som Tofsen mestadels jobbar med) fick vi äntligen reda på ett namn på en person som eventuellt visste mer om detta. Förnamn: Anonym, efternamn: Källa (hädanefter benämnd som AK). Så vi satte upp en intervju för att gå till botten med detta mysterium.
AK började med att berätta om att idén med gungor har funnits under en längre tid. Då AK har en bakgrund inom konst, berättade hen om ett verk som finns placerat vid Skanstorget som hen själv ligger bakom. Längs med Risåsgatan som går nedanför kullen finns det ett antal kolonilotter, men det finns även ett par grunder från gamla bostadshus. Då uppdraget var att förgylla en bortglömd del i Göteborg, utsågs det här som en perfekt plats att göra någonting med. En liten klack av grunderna målades i oragne, och verket döptes till “Där husen en gång stod”.
Utöver detta kände AK att det fanns mer att göra för att förgylla denna förbisedda plats. Det fanns lite kvar av den orangea färgen, och även några plankor och rep. Kanske skulle man även hänga upp några gungor? Så blev det, och när konstverket blev klart var även några få gungor uppsatta i området vid de gamla husgrunderna.
Tanken med just gungor fortsatte att finnas kvar i AK’s huvud efter detta konstverk. “Vad är normen med att man inte får gunga som vuxen egentligen?”. AK bestämde sig för att på något sätt bevisa sin tes att “vuxna kommer gunga om det finns gungor”. Frågan var bara då; vart ska dessa gungor placeras ut?
Chalmers! Klart de ska sättas upp på campus Johanneberg! Där samlas ju tusentals vuxna varje dag. Efter denna insikt var det dags att sätta igång med bygget av gungorna. AK visste att Chalmers är indelat i sektioner, och för att gungorna skulle smälta in bättre i miljön, tänkte AK att gungorna skulle målas i sektionsfärger. Därefter skulle hen placera dem utefter var den sektionen har sina lokaler.
Så AK bestämde sig för att åka och handla plankor, målarfärg och rep. Målarfärg gick enkelt att hitta i de färger som behövdes, men att hitta tåliga rep i sektionsfärger visade sig vara ett större bekymmer. Hornbach hade enbart tåliga rep i färgerna vitt, blått, rött samt orange. Därmed fick det bara bli Maskin, Väg och Vatten, Arkitektur samt Data som fick gungor. Det orangea repet visade sig även vara dubbelt så långt som de andra repen, så då kan ju data likväl få två gungor, tänkte AK.
Efter några dagars byggande var det dags att hänga upp gungorna. Under en mörk natt dagen innan valborg 2021 begav sig AK iväg med en stege och de nybuggda gungorna mot campus Johanneberg. Konstverket “Förklädd som vuxen” var nu på sin plats.
Innan intervjun med AK undrade vi i Nya Tofsen om det fanns någon konstnärlig tanke bakom gungorna, eller om vi bara överanalyserade saken. Men det visade sig att det gjorde med råge. AK nämner att gungorna inte bara är till för att gunga på. Som tidigare skrivet ville AK med gungorna uppfylla tesen att “vuxna kommer att gunga”. Det är enligt AK viktigt att bevara barnasinnet genom livet, då det i flertalet oförutsedda skeende kan komma väl till användning. Att till exempel se på ett problem/en situation mer lekfullt kan leda till positiva resultat. AK nämner även att gungorna kommer väl till användning för kortare avkoppling och terapi, något som säkerligen många behöver i nuvarande tentatider.
Idag anser AK att det inte är hen som äger konstverket. Idag tillhör det Chalmers och chalmeristerna, och det är dem som ger verket sitt verkliga värde och sin historia. Detta märks inte minst i den sektionshets som AK berättar har pågått kring vissa gungor. AK berättar ett exempel om att någon spraymålat den blåa V-gungan i Æ’s limegröna färg, för att sedan någon annan målat tillbaka gungan till V-blått.
Numera är AK en del av oss chalmerister, och har under sin tid här skådat gungorna och dess aktivitet från skuggorna. Och det lär hen fortsätta med i alla fall ett tag till.
“Chalmers tekniska lekskola” blir med gungorna mer av en verklighet, men det är ett uttryck som kanske alltid har stämt in. “Vuxna” personer springer runt i färgglada overaller och numera gungar. Påminner väldigt mycket om förskolan Myrstacken om vi i Tofsen får tänka högt!
Slutligen, här kommer några citat från AK som framkom under intervjun som vi gärna uppmärksammar:
“Gunga ansvarsfullt, AK har inget ansvar”
“Give Chalmers more sektionsgungor!” – vi får väl se med det… 😉