En del har ett naturligt behov att förgylla studietiden med någon form av kår- eller föreningsengagemang. Andra, nöjer sig med att ta del av engagemangets resultat med den ständiga undran; hur kan folk ha tid över till sånt här?

Alla är inte menade att bli ingenjörer. Vissa passar bättre som lärare eller processoperatörer på pappersbruket i Lilla Edet. Eller varför inte som komiker? Steget från elektrosektionens hårda vardag till Lorensbergsteatern känns ganska stort, men Jan Rippe får det att verka enkelt.

“The introduction of foreigners does not necessarily destroy the nation, they merge in it. A country is one nation only when such a condition obtains it. […] In reality, there are as many religions as there are individuals, but those who are conscious of the spirit of nationality do not interfere with another’s religion. If they do, they are not fit to be considered a nation.” – M K Gandhi

Det är väldigt snart dags för chalmeristerna att bege sig ut för att rösta i det kommande FuM-valet. Kårens högst beslutande instans kommer under de närmsta veckorna sättas samman av kårens medlemmar. Tidigare år har det varit lite svajigt valdeltagande från chalmeristerna.

Jag minns tydligt mitt första jobb i Götet, det var att lägga mattor på Svenska Mässan. Jag imponerades av attityden hos flera av de andra representanterna för min generation. De ville hem från första stund, de brydde sig inte en sekund om resultatet av sitt arbete, och uttryckte detta löjligt tydligt.